Ja jäklarns ja... sonens extrabror kommer snart med sin hårtrimmer och ska raka skallen på skrutten. Sen ska mami raka storebror... kan ju bli intressant och se hur resultatet blir.
Varför denna hårauktion nu då? Joo... i helgen ringde fadern och frågade om skrutten fick raka håret i moikhanfrisyr då kusinerna skulle göra samma. Jo visst tänkte jag, det blir nog bra. Problemet var ju att det var visst bara sidorna på skruttens skalle som blev rakade (och då menar jag verkligen rakade) och håret uppepå blev lämnad som det såg ut tidigare. Ingen klippning eller fixning av det... Så ungen såg ut som ett potthead verkligen! När han kom hem i söndags befann jag mig i dimman så jag reagerade inte direkt. Men jisses alltså så han såg ut!!!! Efter dagis idag försökte jag fixa till håret och dess snedrakning men resultatet blev ju inte sådär superbra så det hela kommer sluta med att ungen får helrakad skalle. Skutten själv var jättenöjd med frisyren både efter pappans fina verk och efter mammans tappra försök att rädda det som kunde räddas... Tur är ju att han gärna vill ha helrakat ändå, så han är supernöjd och inväntar bror med spänning nu! Men mammahjärtat gråter, min son har inget hååååårr!!!! :(

Har jobbat som en idiot idag, fyra storstäd idag igen och nej, min kropp mår inte bra alls nu. Känns som om nacken håller på att explodera. Hua! Men men, bara morgondagen kvar med fönstertvätt sedan är jag ledig i fyra dagar!!

Längtar sönder mig efter fina karln också... shit pomfritt att det ens är möjligt att sakna så mycket!! Tur är att den fina, underbara, älskade sötnosen kommer i övermorgon så jag äntligen får gosa in mig i nacken på honom. Gosh, vilken kärlek!!

Papi ringde förrut och ville jag skulle baka paj tills midsommar, som jag gjorde förra storfesten vi hade hos päronen... jag känner att midsommar mycket möjligt kan spåra ut precis som kräftskivan i augusti förra året gjorde. Shit, vi skrattade oss harmynta den kvällen och det var verkligen helt galet! Det ska bli så fantastiskt att det äntligen blir midsommar igen. Jag älskar verkligen den här tiden på året och i år blir det ju ännu mer fantastiskt eftersom sötungen är med mig och min fina karl och... ja... Livet ser helt enkelt lite annorlunda ut nu... Och jag längtar!!!

På onsdag hoppas jag att mami och jag kan åka och köpa lite blommor. Har upptäckt att min balkong ser ut som ett beirut och jag behöver verkligen åtgärda det så fort jag kan. Och orkar. För fy farao vad trött jag är hela tiden, känner mig som en zombi ju. Urrk.

Oh well... whatever...  nevermind!