eyesan

Galet kär sambo och nybliven trebarnsmamma med funderingar kring livet, vänskap och kärlek...

Finaste missen...

Kategori:

Nu är det en vecka sedan vår fina granne hittade vår gamle katt död i buskarna. Han hade tillslut gett upp, väldigt väntat men fruktansvärt jobbigt ändå. Han har levt ett hårt liv och blev ungefär 18 år... Ända sedan i december då vi fick lov att avliva vår kattfröken har vår gamle panter betett sig konstigt, han blev smal, jamade väldigt och var helt klev periodvis och konstigt vore ju annars med tanke på hans ålder. Nu fick han somna in under sina favoritbuskar och jag är bara glad över att vi hittade på honom och slapp fundera på vart han tagit vägen. Jag hoppas han har det bra där han är nu, ihop med kattfröken och min fina röda fröken som lämnade mig för många många år sedan. Detta är ju nackdelen med att ha djur, man förlorar dem tillslut och allt känns bara så sorgligt...
 
Som om inte det vore tillräckligt så fick vi reda på i förrgår att karlns mormor gett upp... hon nådde en högaktningsfull ålder på 94 år så det var inte helt oväntat heller men oerhört jobbigt för karln såklart. Tror nog han har det svårt att förstå allt och det ÄR ju svårt att greppa att personer dör sådär. Man vet liksom inte riktigt hur man ska reagera och känna...
 
Här hemma är det full rulle som vanligt, har haft oerhört mycket saker planerade senaste tiden och livet som trebarnsmamma är stundvis galet hektiskt... Lilleprutten sköter sig fortfarande fantastiskt bra vilket underlättar enormt då de andra barnen är krävande. Prutten har börjat le nu och han är bara så fantastiskt vacker att man liksom dör lite mellan varven! Envisa damen tror hon bestämmer allt här i världen så ibland skulle jag vilja skänka bort henne till bättre behövande och när jag känner att topplocket är på väg att gå blir hon jättesmörig och söt och då smälter man igen. Helt magiskt att en sån liten tjej kan manipulera sin mamma så enormt... 
Skrutten började ju skolan förförra veckan, han trivs bra och leker mycke4t med en ny klasskompis som bor här i området. Och vad gör de då? Jooo... spelar minecraft typ jämt. Sicka nördar! Jag berättade för dem att om man skulle slå upp ordet "datanörd" i ett lexicon skulle det komma upp en bild på dem vid dataskärmen... haha... :D
 
Nu när hösten är på intågande (och det med besked har jag märkt) är det dags att ta hand om hemmet som blivit försummat sedan i våras... Är på jakt efter nya gardiner i vardagsrummet och jag har äntligen lyckats lämna in en arbetsorder på omlackering av våra kräkaprikosa köksluckor. Inte en dag försent kan jag lova... Ska upp en fondvägg på ena väggen och målas om lite, sedan ska vår fina stringhylla upp och köket kommer bli som nytt! :D 
Givetvis känner jag stort behov av att göra om mig själv också, skulle vilja klippa av håret eftersom det är så fruktansvärt slitet men jag vill ju även behålla längden... svårt det där. Skulle vilja färga det åt det röda hållet också men är tveksam om det skulle passa mig... Nya skor blev det också, jag har ju förmånen att jobba i skobutik när jag inte är hemma med bajsungar så jag får ju betala halva priset. Sååå... jag var förbi jobbet häromdagen och sprang på ett par apsnygga kängor som jag givetvis fick lov att köpa. Karln var söt och betalade dessutom så det var ju snabbt gjort... ;) Vill göra om i lillans rum också, hon har gula väggar i sin lilla skrubb och det är inte vackert alls vill jag lova... Så mycket jag vill göra och sååå lite tid... :O
 
Har äntligen fått kontakt med söta fröken också, hon har ju varit borta i nästan ett år utan uppenbar förklaring men nu har hon börjat höra av sig igen, allt känns precis som vanligt så jag känner att jag lämnar alla funderingar och sårade känslor och börjar om på nytt igen. Hon har varit saknad under denna tid iallafall och det känns härligt att hon valt att komma tillbaka igen... 
 
Hela hösten är planerad med mycket aktiviter, främst för skruttens skull.... Nästa vecka börjar hans 6veckorskurs i legoprogramering och han längtar sååå! Nästa helg börjar även simskolan igen och om en månad börjar innebandyn... Det kommer förhoppningsvis klaffa bra alltsammans och eftersom jag är hemma nu har jag möjlighet att få iväg honom på flera aktiviteter. Det var bara så synd att familjegympan var fullbokad, annars hade även jag och skruttan haft en aktivitet ihop. Vi står på väntelista så vi får se om det kommer bli aktuellt under hösten ändå...
 
Kroppen börjar läka ihop ordentligt så snart ska jag för första gången i mitt liv bege mig till gymmet för lite träning... känns helt galet men det kommer vara så välbehövligt. Tills vidare försöker jag gå ut och motionera men det är svårt att hitta energin och framförallt tiden. Jag rör mig dock varje dag så det är ju bättre än inget. Viktmässigt väger jag samma som innan jag blev gravid men kroppen är sig inte lik ännu... magen drar ihop sig mer och mer men det går ju saktare för varje barn uppenbarligen. Får iallafall vara tacksam över att jag gick upp så lite som jag gjorde även denna gång för jag lider med alla de som får en viktuppgång på 20 kg typ... Sedan är ju min kost inte den bästa heller... mycket fikabröd och kvällssnask blir det ju. Tänka sig att sockerbehovet är så galet stort?! Amningen gör ju inte saken bättre men jag har ju alltid varit en godisråtta... 
 
Har haft några härliga helger senaste tiden, mycket besök at fina människor och jag är bara så glad och tacksam att det finns så många bra personer runtomkring oss. Det är fortfarande svårt att greppa att vi är fem i familjen nu, vi är en helhet och jag och karln har börjat prata om vikten av att vi i familjen ska starta egna traditioner. Vi vill ju att kidsen ska minnas sin barndom på ett speciellt sätt och inte ett enda stort hattande hit och dit... det räcker ju med att skrutten åker iväg till sin pappa mellan varven, vi måste försöka hålla ihop och få egna härliga stunder allesammans. Svårt det där, med separationsbarn och familjer helt utspridda...
 
 
Nu i helgen ska karln åka iväg med sin kompanjon på mässa neråt i sverige och turligt nog passar det med att skrutten ska till pappan... så de åker i eftermiddag och kommer hem på söndag igen och tar med sig skrutten halva vägen. Hemma blir jag och småungarna, ska försöka hinna vila så mycket som möjligt OCH hinna med att göra så mycket som möjligt. Ska bli intressant att se hur långt jag kommer! :D
 
 
.