Jamen hejsan vad tiden går fort när man har roligt. Eller mycket för sig kanske? Det känns som att hela våren varit ett enda stort kaos på alla sätt och vis och nu äntligen kan jag börja se ett ljus i tunneln...

Lillan har varit tvärsjuk i flera omgångar under våren. Förkylningar, öroninflammationer, halsfluss och dessutom lyckades hon ju senast i söndags ramla och slå i framtanden som nu sitter lite löst. Pust, stånk och stön. Hon har dock varit en jätteduktig tjej som trots alla sjukdomar klarat sig utan nappen så det gick ju bättre än väntat. Halsen ser dock efter två penicillinkurer fortfarande ut som en slakt så nästa fredag ska vi tillbaka på ÖNH och kika. Hoppas det blir en operation till där... och då kan de passa på att sätta tillbaka röret hon tappat i örat också. får se vad vår fabulastiska doktor säger!
Annars är hon en god lite tös, pigg och glad och fruktansvärt envis och vrång. Jisses att det är sån skillnad på småtjejjer och småkillar. Minns inte alls att skrutten betedde sig sådär när han var mindre... Hon längtar ihjäl sig efter bebisen och pussar och kramar och gosar med magen helaste tiden. Det värmer i hjärtat att se och jag hoppas att hennes glädje kommer hålla i sig när den där lilla huliganungen kommer ut också så hon inte tvärvänder och blir avundsjuk.

Skrutt är en smula skoltrött och helt insnöad på Minecraft. Han sitter och youtubar olika filmer där folk spelar och pratar om vad de gör i spelet - helt fastklistrad framför dataskärmen. Sådär så att det inte går att få kontakt med honom... Lille parveln. Annars så är han förpubertal och störig och full av energi. Är ute och cyklar och hoppar på nycykeln och har lyckats pajja båda däcken minst tre gånger sen han fick cykeln. Hur lyckas man liksom?? :O
Han är också förväntansfull på bebisen och tråkigt nog kommer han ju vara hos pappa sin när den kommer... men han behöver ju sin pappatid också så han får ta igen det han missar med bebben när han kommer hem igen. Han hoppas bebisen är en pojke iallafall, så han "kan lära den allt bus han kan" ... Sötgröten!


Magen ja... det går framåt och ändå känns det som en evighet innan bebis kommer. Jag har nog iofs inte fattat att det ska komma en till lite busunge så det är ju bra att jag hinner hämta andan lite först och landa i att vi snart blir 5 i familjen. Är ungefär 8 veckor kvar och jag hoppas det bara dröjer en 4-6 veckor till. Bebisen trycker förfärligt mycket neråt och det sticker i tappen så förhoppningsvis står det inte på innan den vill komma ut. En till förlossning. Hjälp. Vad har jag gett mig in på? Känner mig grymt tjock och otymplig, har ont överallt och har en jävulsk foglossning och en massa förvärkar. Inge kul alls. Dessutom har jag ett lågt järnvärde och får mjölksyra i musklerna så fort jag tar ett par trappsteg eller böjer mig ner. Har dock äntligen slutat jobba och matten blev avklarad i går då jag klarade de två sista kompliteringarna. Nu har jag äntligen fått ett G i matteA och det känns fan som att ha bestigit Mount Everest. Vilken jävla grej!!!! :D Har bara det där jävla projektarbetet kvar i samhällB sedan är den kursen avslutad också. Frågan är ju bara när jag ska lyckas skriva klart det? Har absolut noll inspiration eller energi utan vill bara göra en massa annat hela tiden. Verkligen optimalt. NOT.

Karln jobbar och står i hela tiden, han jobbar verkligen som en idiot nu och jag undrar när han ska fatta att det inte går att jobba 12-14 tim varje dag? Det är jättebra att han tar så mycket kunder nu innan bebis och så men jag trodde ju i mitt stilla sinne att det skulle bli lite lättare när han flyttat studion till stan och att det inte skulle bli så långa dagar för honom. Han mår inte bra utav det eftersom han inte äter ordentligt och bara jobbar jobbar jobbar. Men envis som en gråsten är han ju också så han lär ju braka så han fattar vad som händer och att det inte är hållbart.

Eftersom jag inte jobbar längre har jag ju all tid i världen att ta hand om hemmet och barnen men det känns jävligt drygt att dra hela lasset själv vissa dagar och det finns ju återigen inget som helst utrymme för att jag ska kunna vara dålig. Just fake it until you make it. Nåväl. Det kommer ju bli bra tillslut iallafall...


ESC har ju gått av stapeln och det kan ju bara beskrivas i ett enda ord: Euphoria !!



Ska förflytta min blekfeta lektamen till grannhuset och tigga lite kaffe nu innan lillskruttan ska hämtas på dagis. Tänka sig att jag lyckades smita undan projektarbetet idag också... jag borde fasiken få en tapperhetsmedalj!! :D


So long.


.