eyesan

Tänka sig att julkalendern är så fruktansvärt spännande alltså... Visst har sonen både en chokladkalender och en vanlig så det är väl kanske inte så konstigt att det är kul att gå upp på morgonen då man får börja dagen med en chokladbit!Och självklart är det spännande med julen överhuvudtaget. Han vaknar ju på morgonen, slår upp sina blå och det första han tänker på är kalendern. Så härligt att se...
Idag åker han tåg med sin faster till sin pappa. Ungen formligen älskar att åka tåg så det kommer nog gå galant, att han sedan ska vara med pappa hela helgen är något som jag uppskattar enormt. Min son är världens sötaste unge och jag älskar honom över allt annat. Men fy fan vad skönt det är att han är med pappa ibland alltså!!! Han kommer tillbaka på söndag, så jag har hela helgen på mig att samla ny energi. Ska dock göra en massa tråkiga saker i helgen så jag vet att det kommer lik förbannat bli tufft. Ska iofs också träffa mina flickor lite också, så jag hoppas det ger mig lite energi i positiv riktning!

Jobbet har gått bra idag... har varit väldigt lungt så jag och cheferna har bratat skit mestadels känns det som. Vi diskuterade alla snorungar ute på samhället idag. Det har börjat hända så mycket skit ute nu, skadegörelse och sånt... Kom fram till att det är barnen till 35-45 åringarna som är ute och svinar. Och ungarna har fan ingen respekt alls!!! Det är ju helt galet verkligen, vart tusan är föräldrarna? Och varför har barnen ens blivit som de är? För vi konstaterade att barnen gör ju som föräldrarna gör... Och om föräldrarna inte bryr sig, finns där för sina barn... då är det ju inte konstigt att ungarna blir hopplösa socialfall alltså. För det stör mig också, att ungarna i dagens läge är ena jävla syltryggar. De orkar inte göra ett skit, lever på sina föräldrar eller på socialen. Vad är det för samhälle då?? Jamen ORKA, brukar min lillebror säga. Han är 18, har hoppat av gymnasiet och skiter i framtiden vad det verkar som. Vad är det för jävla sätt då?? Jobba och försörj dig säger jag bara. Jobb finns, hur mycket som helst. Kanske inte världens bästa jobb, det mest välbetalda... men det är ju jobb för tusan. Man kan ju inte tro att någon kommer servera ett jobb på silverfat där du sitter på arselet och får ut 20 000 i månaden. Man får ju börja med att ta något skitjobb och sedan arbeta sig uppåt. Men man lär ju ligga i, arbeta ordentligt och skärpa till sig. Lata jävla ungdomar alltså!!!

Och jag menar inte att det är lätt... absolut inte. Jag har suttit i samma skitsits jag med, men allt jag har i livet... det har jag fan åstakommit själv. Visst har jag bra kontakter och sånt... det behöver man ju för att man ska kunna komma någon vart. Men sedan är jag ju för jävla bra alltså, det är ju därför jag har det jag har i dagsläget. Inte fan får en syltrygg ett bra jobb, ett bra kontaktsnätverk? Visst, jag har fast heltid i dagsläget... det kanske ser helt annorlunda ut om ett halvår. Men då är det ju för tusan bara att bita ihop och leta reda på nytt jobb. Allt hänger på viljan...

Jisses vad jag är bra alltså... ;)

Har funderat på en sak länge nu, som dessutom fick vatten på kvarn inatt, är om det står i pannan på mig att jag söker en upptagen 40åring som partner i mitt liv?! Det är inte första gången (och säkert inte den sista heller) som jag får intresseanmälan av någon över 40 strecket. Helst ska de vara 60+ också... då är det ju klockrent. Jisses alltså... Skrämmer jag bort alla jämåriga potentiella karlar eller vad handlar det om?