och ett tokpass är kvar på arbetet. Känns overkligt, sanslöst overkligt men ack så jätteskönt!

Har haft en skitdag idag... varit på surhumör, känt mig helt kinkig och hopplös. Vet att jag tänker förmycket på allt negativt och jobbigt men just nu är det pengaproblem på allvar. Jag SKA inte göra som jag alltid gjort förrut, men det är svårt att bryta sitt tankemönster. Jag trodde det skulle bli på ett annat sätt, men just nu verkar det gå åt pipsvängen med det här. Just denna månad iallafall... sedan styr det nog upp sig. Jag hoppas det iallafall, för det kommer bli tight om jag ska bli själv med allt ansvar. Iofs är jag ju så jävla bra att jag har en reservplan på allt jag gör men det var ju inte så det var tänkt. Jag skulle inte vara ensam. B-L-Ä! 
Blir lite less och frustrerad på saken nu bara... urrk. Måste få mer sömn så jag blir snäll och glad igen. (vilket är svårt tydligen, då jag har två pälsbollar som terrorisserar mig om nätterna, samt en bråkig bäbis och ständiga nattbesök på toaletten.... jag har aldrig haft sömnproblem, men nu ska det börja jävlas uppenbarligen. HUA!)

Är lite negativ...

Sonen är ju söt iallafall... den ungefärliga konversationen ifrån morgonen då jag satte på mig kläderna:

Skrutten: Åh, vilken fin tröjja mamma!
Mamma: Nämen, tycker du?
S: Jaa... den täcker ju magen så den kan du ha ett par dagar till!!!
(och så strök han tunikatröjjan tight längst tjockmagen)

Höhö... sötrumpan!


Bädis verkar må fint... han har haft mycket hicka idag vilken känns sådär i mig. Rätt stört för det pressar ju på neråt vid varje hickning och han hickar fort. Wieehhoo. Tänkte igårkväll att det är helt sjukt overkligt att det finns ett litet liv i mig. Galet när man tänker på det... jag har min bäbis i magen. Som lever och utvecklas för fullt varje dag och han ligger inuti mig. Ett leget iv där inne. Helt stördt. ;)


Saknar min fina karl så det värker. Eller ska jag säga att jag "räknar" honom? Haha, jävla T9 säger jag bara... så tokigt det kan bli ibland!


Nepp. Natti!