rusade fram i turbospeed tyvärr... Hade väldigt fullt upp med det mesta så jag hann liksom inte njuta av tillvaron så mycket som jag hade velat. Det positiva med att ha fullspäckat schema var ju att jag inte stod och bölade som en idiot vilket jag trodde att jag skulle göra.

På fredagen så gjorde jag iordning all mat inför lördagen och lilla skruttan sov faktiskt hela tiden. Hon drog till med ett långt sovpass på tre timmar så jag hann ju både steka en halv miljard med plättar OCH göra fyra smörgåstårtor. Hon vaknade till precis när jag bara hade pyntet kvar och då ryckte grannen in och matade henne och sedan var jag klar. Drack lite kaffe och sedan inväntade jag både karln och sällskapet hemifrån. Syster, sötM och hans sambo kom i första vändan så då fick jag snuffla på lillbäbis en sväng. GOSH vad liten och söt man kan vara då... hon såg ut som en liten apunge! :D Efter en liten stund kom två sötfröknar och min fina, fina lille skrutt... SOM jag hade längtat efter honom!!! Han var en halvmeter längre och ljus i långhåret. Underbara unge!! På kvällen drog vi iväg jag och flickorna och dukade iordning i lokalen och sedan var det dags att hoppa i bädden. På lördagsmorgonen studsade jag upp ur sängen och började baka chokladkakor och ananaspajjer för fulla muggar, folk överallt och tre söta barn som grejjade runt. Grannungarna kom och knackade på en halv miljard gånger för att få leka med skrutten, tror de längtat efter honom de med... ;)
Vi stressade iväg i bilarna, efter att ha packat in alla personer, barn, smörgåstårtor och övriga bakverk och drog iväg för att möta upp mina päron, bror och moster som redan anlänt. Jättehärligt att ses igen men det var liksom en massa annat som skulle fixas så jag han inte vara så social. Lillfian gnällde som fan och lyckades slockna tillslut, lagomt till alla gäster började anlända. Det drog ut lite på tiden själva minglet i väntan på att hon skulle piggna på sig, men när hon väl vaknat i mormors famn så körde vi igång med själva namncermonin och allt gick vägen. Så himla synd att tokfröken inte var med bara, hon hade kunnat förgyllt dagen oerhört med sin sång men tack vare papi så gick det ju bra ändå. Lillan fick sina namn och ett halsband av sin bror, vi hade lillans faddrar där och de fick varsin present som påminnelse om sitt livslånga åtagande... Lite sång och lite prat och sedan fikade vi alla innan presentöppningen. Och GOSH vad hon fick presenter!! Heeeelt galet mycket fint och hon kommer älska alla sina smycken när hon blir äldre! Och igår när jag vek tvätten slog det mig att vi tveksamt behöver köpa några kläder åt henne på ett halvår ungefär. Beroende på hur mycket heffaklumpen växer då såklart... ;) En fantastiskt fin dag hur som helst och jag slapp migränen tack och lov...

Jag hade ju tänkt att jag skulle ta all disk på eftermiddagen/kvällen och på söndagen men mina fina flickor tog kökstjänsten så allt blev klart i lokalen redan vid 17-18tiden. Fantastiskt skönt och alldeles ovärdeligt för min del. Kände liksom inte hur mycket stryk kroppen tog av allt det där, det kom ju i efterhand och framförallt på måndagen och tisdagen. Hua. Hur som helst, sötM med fru samt ena fröken åkte hem på lördagskvällen där medans andra fröken och syster med lillbäs stannade tills på söndagen. Vi satt hela lördagskvällen och kacklade skit i köket och bara hade det gött liksom.
På söndagen åkte alla hemmåt så då kom vi tillbaka till vardagen igen, skrutten är dock lugnare än vad vi förväntat oss men fortfarande hormonstinn och obstinat mellan varven. Lillskruttan har ju varit så extremt mammig senaste dagarna, går jag mer än 1,5 meter ifrån henne börjar hon kinka direkt. Står jag på balkongen och röker kommer hon i gåruntan och ställer sig nedanför dörren, tittar på mig genom glaset med sina stora blåa ögon och gnäller: "maamm... maamm... maaammma!" Så jävla söt men ack så dryg.

På måndagen gnällde båda barnen i kapp och på tisdagen var det hysteriskt kink så jag funderade allvarligt på om jag skulle sälja dem båda två, alternativt betala för att bli av med dem. Kroppen värkte ju också så det var ju inte så konstigt att allt blev mycket jobbigare för oss alla tre. Igår gick det mycket bättre, jag och kidsen var på stan en sväng och köpte lite pysselprylar så vi satt jag och skrutt och var kreativa en sväng. Han är så mysig när vi pysslar, fantasin har ju liksom ingen gräns alls! :D Lillan satt och käkade majskrokar och var rätt nöjd hon också faktiskt... Fick besök mitt i röran av en bekant och hennes två barn, var trevligt att ses lite och prata lite skit. Det är humor faktiskt att hon och jag ligger ganska lika i mentaliteten i uppfostran, jag trodde faktiskt att hon skulle vara mer pedagogisk, petig och en typisk pampersmorsa men ack vad jag bedrog mig. Lite humor faktiskt!



Igårkväll när jag la mig så värkte alla muskelfästen i min kropp samtidigt och då slog det mig... Jag vet att jag knappt vil tänka tanken och jag fasar för framtiden men jag tror det börjar bli sämre nu. Sådär jobbigt på heltid liksom. För jag har haft en smärtperiod nyss, en lång och överjävlig en och ändå värker det som fan varje dag fortfarande. Precis som det gjorde förrut. Det bådar inte gott vill jag lova och jag måste göra något åt det NU, helst igår, för att det inte ska bryta upp ordentligt igen. Helvete. Ny kost, motion, simning, massage, lugn och ro... Det kan ju bli intressant det här... goodluck! SUCK. FUCK.


Nu vaknade den där lilla mammagrisen igen efter sin morgonnap... 1,5 timme senare och nu är hon superglad och ligger och sjunger i spjälsängen. Jävla gofis.