eyesan

Som den där köttfärslimpan sjöng en gång i tiden...

Tänka sig att kärlek är så starkt egentligen. Man står ut med mycket skit, man offrar sig mycket, man anpassar sig och bryter sina egna principer, man ställer upp på så många olika sätt. Man lever med en ständig oro att inte räcka till, att inte duga som man är. Man oroar sig att inte vara betydelsefull nog... och samtidigt får man så mycket i utbyte. Att bli älskad av någon är det största, att bli bekräftad på olika sätt, att bli sedd och att få vara en del av någon annans liv. 
Kärlek är underbart, men frågan är ju när har det gått för långt? Hur vet man det och hur ska man kunna styra hjärtat? Jag hörde någon gång någon som sa att "när kärlek gör ont, ska man inte vara med längre" och det är ju sant. Enough is enough... men som ni alla vet är det ju SÅ mycket lättare sagt än gjort för är man dödligt förälskad så är man. Och då biter man ihop i väntan på bättre tider... sen...

Och med den lilla moralpredikan vill jag uppmana speciellt två av mina bästa flickor att vara rädda om era hjärta, eran själ och erat liv. Ni lever bara en gång, se till att det livet blir det absolut bästa. Ni är värda helhjärtat lycka!


Har en värdelös tråkdag idag igen... Lämnade skrutt i skolan, hem och åt frukost, sov hela fm, åt lunch och hämtade sedan skrutt igen. Sitter nu och nördar innan jag ska ta tag i hallen på nedervåningen. Måste försöka styra upp lite med kläder och skor där nere. Jävla skit att jag inte har ordentliga hyllor bara. Är inte så vidare värst sugen på att gå till ÖB och släpa hem en skohylla tyvärr. Tror mitt bäckene är mig evigt tacksam för det också. Ska göra mitt bästa där nere iallafall... och under tiden får jag ju stå och glo på den vackra vagnen som bara står och väntar!! Det saknas en bäbis däri ju....
Fick en halv miljard brev med posten idag, varav ett fick mig att garva läppen av mig. Tele2 är ju underbart flummiga alltså... jisses. Men jag ringde och åtgärdade dethela så nu ska väl följetången förhoppningsvis vara avslutad. Shit, vi har grejjat med boxern hos tele2 i nästan 2 månader. Något strul HELA TIDEN verkligen!!
Fick ett samtal av en av världshistoriens surigaste telefonister hos Fortum också. Hon ifrågasatte varför jag bytt elleverantör och när exakt det skulle överlåtas. Jadu, den 18/1 svarade jag då det var uppgiften jag fick av nya elbolaget. Nejnej, det var ju HELT fel och SÅÅÅÅ fick det ju inte gå till. Nya bolaget kunde ju VERKLIGEN INTE ta över redan då, utan först den 1 mars. Så det så. Och allt var ju givetvis MITT fel enligt tanten. JESUS alltså... vad fan var det för fel på henne undrar jag ängsligt??? Jag skiter i vilket iallafall, nya bolaget tar över när de kan och Fortum kan äta skit och dö. Punkt slut.
Har hängt i telekön hos telia idag också... hejja hejja vad jag är teknisk men tji vad jag gick bet på att få igång telefonen. SUCK. Orkar verkligen inte ringa idag igen så jag tar tag i det imorgon istället.... lär ju ha något vettigt att göra då också menar jag... :D

Karln är på rep idag efter jobbet så med lite tur är jag vaken när han kommer hem. Det är så trist när han är borta heeeeeela dagarna, skittråkigt verkligen. Men å andra sidan är det en extrem lyx att få somna brevid varandra varje natt. Helt sagolikt om jag ska vara ärlig. det är ju liksom de små sakerna man oftast tar för givet, men just nu känner jag bara lycka över sånt. Som häromdagen då han tagit och kastat soporna på morgonen. Lycka!! Och så tänkte jag att om han hade glömt det, skulle jag fan varit glad över det också... för då hade jag ju haft någon som faktiskt glömt soporna. Det är ju också lycka. Kalla mig knäpp, gör det... men jag är tokigt jättekär i honom så det spelar ju ingen roll hur fan han beter sig. Hopplöst fall och doktorn grät liksom! :D

Och just det, skrutten börjar bli så rackarns duktig på att läsa nu. Han ljuder fram orden jättefint och jag blir bara så glad och stolt! Däremot så går det inte när man ska lästräna med honom, då tappar han tålamodet direkt... så om det sker på hans villkor och helst utan att han tänker på att han ens läser då funkar det kanon. Duktiga, duktiga killen!!! Och han blir lika chockerad varje gång jag berömmer honom, inte just för att jag berättar att han är duktig såklart, utan för att han inte förstått att han verkligen läst liksom!! Haha! Och visst ja... han är blivande världsbästa skridskoåkare också. De hade haft idrott igår i skolan och åkt griller. Vilket skrutten knappt gjort alls denna vinter (ptss... inte någon vinter överhuvudtaget egentligen!!) men han hade åkt galant hela träningen och inte ramlat omkull en endaste gång!! DET är duktigt det!! Hans lärare var helt imponerad och sa att skrutten minsann har väldigt lätt för att lära sig saker. "No shit" tänkte jag och bara log. Skrutten är, med risk att favoritisera mitt egna barn nu såklart, det snabbast lättlärda och smartaste iakttagande barnet jag vet. Han är grym på att snappa upp hur man gör med alla möjliga saker. Och han är inte dumdristig heller, utan kollar läget först och sedan kör han på. Fina skruttungen!

Nehepp. Nu hör jag visst något ligger och skriker på mig nere i hallen. Skorna... justefan!!!


.