Fantastisk vårkänsla
Kategori: Allmänt
På väg hem ifrån skolan så fick jag en flashback ifrån invigningen på gamla extrajobbet... vet inte vart det kom ifrån men jag mindes en massa saker sådär oerhört starkt. Tänkte på allt spring med den där jävla mingelmaten, det fattades ju över 120 st och vi stod där som fån och undrade varför tallrikarna tog slut så fort när alla människor kom invaderande. Det visade sig sen att chefen glömt en hel färdigpackad vagn på en restaurang 5 mil därifrån... haha... jobbigt läge. Den där invigningen var GALET stressig, vi hade kört igång arenan bara någon månad innan så allt var ju fortfarande nytt även för oss i personalen. Jag fick springa som en idiot tvärs över stället för att hämta mat hela tiden medans köket stod och matade ut det de kunde. Kommer ihåg att chefen stod i hörnan i köket och svor över att han skulle bli lynchad efter det där... att det mesta gick åt helvete liksom med hela huset fullt av gäster. Vi stod där och han packade på mig mattallrikar och delade en jordgubbe med mig. Jag bev helt chockerad och undrade om han var helt ifrån vettet då vem som helst skulle kunnat sett det och han svarade att det var fullständigt skitsamma då hela kvällen var helt galen... Det var ungefär början på hela historien med den beryktade "Farbror". Har alltid sagt så om honom då han var min chef, bra mycket äldre och dessutom gift... Nu känns det som att det var flera år sedan så vem skulle bry sig egentligen? Ett par månader senare var det melodifestival för första gången i huset och farbror var i utlandet. Han ringde mig och sa att jag personligen skulle leverera en flaska champange till en loge, till en speciell person och hälsa ifrån farbror himselfe... Pinsamt läge för jag förstod ju direkt varför JAG skulle göra det. Men det var bara att bita ihop och lyda order. Roffade åt mig en flaska och gick till logen, fick tag i personen i fråga, lämnade över flaskan och hälsade ifrån farbror. Mottagaren undrade ju vem jag var sådär lite finurligt och jag svarade: "jadu... det tror jag nog att du vet..." Han flinade till och svarade: "Åh... så trevligt!" Fy fan vad man har varit med om egentligen... :D Livet är bra skumt ibland. Om jag visste hur hela historien skulle sluta med honom skulle jag aldrig ha påbörjat det... men samtidigt så skulle jag inte ha den erfarenheten idag om det inte hade hänt. Så jag får helt enkelt tacka för tiden vi hade, den som var bra iallafall, och helt enkelt se mig med en stor erfarenhet rikare.... ;)
Ska ta tag i hemmet idag, byta gardiner i vardagsrummet, vika tvätt och grejja lite. Vill egentligen bara vara ute och njuta av solen men det är lite för kallt för att spendera dagen utomhus fortfarande känner jag. Kroppen mår rättså bra utav att snön är på väg bort, men det värker som fan i de ställena som är trasiga. Typ ryggen, armen och armbågen... Kul verkligen.
Well... skruttan ska ha mat. Nu igen. *tjouff*