har jag ägnat mig åt idag i blåsten. Var rätt skönt men det känns i fötterna att jag gått runt hela stan och tillbaka liksom... kanske dags att sluta promenera i högklackat? ;)

Är trött, less och sådär hopplös... Vet faktiskt inte riktigt vad det är, har inget direkt att klaga på mer än det vanliga... utan är snarare en känsla som ligger och gnager i kroppen på mig. Vissa saker stämmer inte, det är bara konstigt ibland och jag blir ju alltid orolig att jag överanalyserar vilket gör det hela ännu värre eftersom det liksom snurrar ett varv till... Vilket jag säkert gör, överanalyserar alltså, men känslan av obehaget och osäkerheten kvarstår ju. Svårt det där...

Längtar tills torsdag nå så grönjävulskt. Tänkte förut på vad konserten egentligen innebär, förutom en sjuhelvetes massa underbar musik och trevligt sällskap, men det blir ju verkligen spiken i kistan nu. Vilket fantastiskt avslut liksom! Nog för att det redan är avslutat för länge, länge sen... men nu blir det ju liksom sådär klockrent, pampigt och sagolikt bra. Ska nog fälla en tår av lycka och tacksamhet över hur livet ser ut i dagsläget när Chris sjunger "over you" ...
(migränen ska fan hålla sig borta, har inte tid överhuvudtaget med sån skit nu... alls...)


Har degat i soffan hela kvällen nu, helt slut i hjärnan liksom efter dagen som gått i hundranittio ungefär... Skrutten har iallafall varit oväntat harmonisk idag, han är ju så jävla klockren ibland... han satt och gjorde sin läxa som elaka mamman tvingade honom att göra klart idag och då skulle han skriva olika ord och bokstäver och han blev överlycklig när han insåg att han kunde använda några bokstäver och skriva sin tjejs namn. Som han är så kär i. Som han brukar pussa på axeln. Som han älskar. ( ajla v jo på engelska...) Som han skickar kärleksbrev till nästan varje dag... Den kärleken, den kärleken... ;) Hur som helst... han är så förbannat duktig på att lära sig nu, det går bättre och bättre varje dag och han är som en svamp! Tålamodet är ju obefintligt och han tror inte att han klarar av det han faktiskt gör... men det måste han ju lära sig längst vägen... hoppas jag... Min duktiga skrutt!

Lillskruttan gjorde en vurpa idag, hon satt i skruttens rum och lekte då hon bara släppte kontrollen och slängde sig bakåt och det resulterade ju i att hon smällde bakhuvudet rätt ner i betonggolvet. Smart där. Hon grinade en stund men sedan gick det över så hon slog sig ju inte fördärvad liksom... men det är läskigt såntdär. Har haft lite extra koll på henne på eftermiddagen och kvällen, men det verkar vara samma gnäll som vanligt. Hon slocknade dock oerhört snällt, proppmätt och belåten liksom... Filmade henne och skrutt under middagen idag, de satt och busade ikapp men jag fick bara med lite på film och alldeles för mörkt var det också. Sitter och sprendar den till päronen nu i allafall så de får en blick hur de små terroristerna beter sig om kvällarna! ;)


Morgondagen är rätt oplanerad än så länge. Ungefär som alla dagar. Suck. Nej, just... imorgon ska ju skruttens kompis med hem efter skolan. Håhå. Minnet bra men jävligt kort.


Suck. Jävla dravel... sängen.nu


Natt! :p