eyesan

Jag åkte i måndags och mötte upp skrutten, jag och lillan åkte tidigt på morgonen för att hinna med att träffa härliga F i stan... hela morgonen stressade jag som en idiot och jag är imponerad över mig själv som klarade av att vakna till liv, göra oss iordning, packa allt (fan vad grejjer man måste ha med sig nu för tiden när hon ska hålla på att äta mat och så...) klä på oss och hinna med bussen till stationen på 45 minuter. Duktigt av mig. Lillan slocknade på tågresan ner och när hon vaknade satt hon och flirtade med två tjejjer mitt emot oss. Hon charmar ju brallorna av alla den där lilla snärtan!
Väl nere i slutstationen så gick vi en vända i stan innan F ringde och vi gick och käkade lunch. Har inte träffat människan på 1,5 år ungefär så det var jättetrevligt verkligen. Hann diskutera en massa ifrån kärleksproblem, livet i allmänhet, jobb och politik. Han är en vältalig, objektiv och eftertänksam människa som man kan föra en riktig konversation med... sådana människor gillar jag verkligen. Lillan skötte sig exemplariskt och satt och dregglade mestadels och jag tror faktiskt att hon charmade F också, trots att han inte är sådär superbarnkär liksom. Tiden gick fort, precis som den brukar när man har trevligt, så F fick lov att åka tillbaka till jobbet och jag och lillan tog en promenad i stan. Gick igenom precis alla gator och alla affärer som går att hitta tror jag... Underhållande dag helt enkelt och det roligaste var ju när jag hamnade på ett café som var bland det värsta jag upplevt i hela mitt liv... SÅÅÅ jävla sunkigt alltså! Men det var knappt något folk där (no shit liksom) och lillan behövde mat så det var ju liksom bara att gilla läget... Satt och matade henne och började fundera på om det där var något slags café för hemlösa eller så... de få personerna som satt där såg väldigt slitna ut, som gamla alkisar och klassiska socfall (men jag har inga fördomar jag inte... :P ) Och när jag skulle beställa så tittade jag i kyldisken och upptäckte att den nog inte blivit rengjord det senaste året så det blev bara en kopp kaffe. Och kaffet var ju gott iallafall...
Var in i en Kahlsbutik och handlade lite whiskeychoklad till karln och där hittade jag på godisstenar i en påse. Jävla humor alltså med tanke på att det var inte längesedan vi pratade om de där stenarna här hemma. Jag kommer nämligen ihåg när min systers kompis varit utomlands och köpt en liten glasflaska med godisstenar i och jag kommer ihåg så väl att de såg precis ut som fina, runda och släta prydnadsstenar men att de var mjuka och smakade fruktigt. Dessa stenar jag hittade nu är lite hårdare men de ser precis ut som dessa prydnadsstenar. Helt sjukt faktiskt och det var rätt kul för jag trodde inte att det fanns sånna i Sverige.
När jag och lillan stod och handlade i en chokladbutik (den vilda jakten på kakaobönor liksom) så kom det ett sällskap med en äldre herre och ett par utlänska affärsmänniskor och den där herren frågade mig om lillan alltid har sådana ögon... nej, svarade jag, bara idag! :D Vi skrattade lite och han sa att det var de mest otroliga ögon han någonsin sett och de andra i sällskapet tittade och flinade lite åt sötgröten som strålade tillbaka. Sedan kom det en tant och stannade oss i vagnen och började prata med lillan, men åj vad söt hon var och ojoj... gulle gull! Förestår inte vad det är med den där lilla filuran alltså... ;)

Vi gick runt stan ett par varv till och sedan äntligen skulle skrutten komma, vi bosatte oss på stationen och väntade. Fikade lite och lillan roade sig med att kräkas ner mig. Snällt. Hon flirtade med en tjej och en dam där också genom att först stirra ut dem och sedan lägga huvudet på sne när hon fick kontakt... Jävla gofis alltså.
Efter ungefär hundra år kom skrutten äntligen tillbaka och vi hann precis med tåget hem, skrutt var lycklig över att ha fått pappans lilla minidator så han riggade iordning den direkt och pratade sedan ihjäl konduktörskan med att han älskar sin tjej i skolan. Jisses. Det ska uppenbarligen börjas i tid. Ajust det, lillan kräktes ner sin mamma ännu mer och skrutten höll på att spy han med för att det luktade så äckligt... :P En kvinna i sätet snett framför oss undrade om hon kunde hjälpa till där då det blev lite väl mycket på en gång, men det gick så bra ändå att jag tackade bara snällt för att hon frågade. Jag försökte få lillan att sova efter att jag sanerat efter henne och det tog ju ungefär hela tågresan hem innan hon slappnade av och slog igen sina blå. Väl framme sprang vi till bussen i tron att det gick 19.30 men ack vad vi bedrog oss... fick glatt promenera ända hem och det gick ju bra ändå... Skrutt var lagomt trött och hungrig så han hoppades på att karln lagat mat tills vi skulle komma hem "för annars blir jag arg på honom!" och turligt nog stod ju maten på bordet. Lycka.

De trötta barnen slocknade rätt snabbt och jag slog ner arselet i soffan ett tag för att varva ner. Det är helt galet hur en tripp sådär tröttar ut mig i huvudet på en gång. Kroppen också iofs, men den är ju körd redan som det är nu... Jävla skitfibro alltså, i helgen hade jag så satans ont i handlederna och ryggen var stelare än stelast. Måste försöka boka in en tid på kliniken för att åtgärda den här skiten... Sen. Senare. Framöver... ;)

Helgen som gick var härlig, karln var hemma och vi softade bara. Eller nja, jag ägnade lördagen åt att laga barnmat till lillan så det finns ett tag framöver nu och sedan städade jag väl lite. Söndagen var städ och tvättdag som vanligt, plus att jag bakade bullar och sedan var vi hurtiga nog att ta en promenad runt gymnasieslingan. Jättevackert höstväder ute men det märks att det går åt vintern nu, luften är kylig som fan...

Igår gjorde jag klart räkningarna (men hua, när fan kommer lottovinsten?!?) och så fixade jag klart mitt CV. Inte fan blev det så särkilt bra men vad fan... Jag kan inte skriva och förklara hur jag är, det är ju något som folk måste upptäcka liksom när jag väl är på ett eventuellt blivande jobb. Svårt det där. Får se om det ger något iallafall, det brinner ju inte i knutarna ännu men det kunde ju vara bra att få in en fot någonstans. Ska väl börja söka ordentligt i november är det tänkt... om det inte blir studer såklart, det möjligheten finns ju också.
Var förbi fina T en sväng igår också och det lutar åt att det blir ett besök även idag. Hon är så mysig den lilla tokan! Blir en promenad även idag, gäller att passa på i höstsolen liksom...


Bla, bla, bla....


Ringde sötfröken igår också... tänka sig att hon alltid får höra en massa negativa saker jämt. Inte meningen att ösa skit på henne om saker som jag stör mig på, men turligt nog kan hon ju hantera det. Blir ju bara så less på hur vissa saker ser ut. Det sårar mig och jag känner mig jävligt bortglömd. Suck.

Jaja. Livet i största allmänhet känns rätt bra. Mina fina barn sköter sig, skrutten är ju för rolig som inte vill ha den stora gosedjursgrodan i sängen när han ska sova -"men den ser ju så läskig ut när den tittar på mig mamma! Den måste sitta vänd emot väggen!" och lillfisan är lite gnällig och kinkig men har äntligen lärt sig att säga "papapapapa" nu också istället för det evinnerliga "mamamamamamam" ... Känns tryggt. Karln då? Jodå, han sliter och sköter sina sysslor rätt bra... ;) Han är förbannat snygg också, tänka sig vilket plus.


Jahapp. Ska ta tag i den här dagen också då...


.