eyesan

Galet kär sambo och nybliven trebarnsmamma med funderingar kring livet, vänskap och kärlek...

Gott nytt!

Kategori:

Jaha men då var det ett nytt år igen... Har lite smått ångest över att jag inte lyckats plita ihop en årskrönika för det gångna året men än är inte undrens tid förbi. Plötsligt händer det liksom!
 
Livet är oerhört stressigt just nu, hela januari och februari kommer gå i raketfart och det är något att göra precis hela tiden. Är så fantastiskt tacksam över våra härliga grannar och vänner som ställer upp som barnvakt när det kör ihop sig och det gör det mycket nu närmaste tiden har jag märkt. Karln har ju fått lov att boka om så mycket sista veckorna så nu lär vi kalla in barnvakt när jag ska ut på något. Det går ju även om det är en smula opratiskt och mycket planerande för att få ihop allt. Men det går... 
 
Idag är vi hemma jag och småkidsen. Skruttan är lite snorig och hänging så hon blir hemma idag och imorgon i hopp om att operationen blir av på torsdag som planerat. Och den där operationen då... Jag har ju gått sedan återbesöket i augusti/september och bara väntat på en tid men ingenting har dykt upp... Tänkte ju i mitt stilla sinne att de hade mycket att göra efter sommaren så jag tog det hela med ro... dessutom har ju skruttan hållt sig relativt frisk med öronen och halsen så det har ju inte varit någon panik! Meen... efter nyår kände jag att nu lär jag nog kolla läget med kliniken och fick prata med en sköterska som var väldigt förvirrad och undrade vaddå operation. Hon gick in i skruttans journal och läste och jovisst, det skulle ju opereras men att den orden liksom inte gått iväg till op-folket och därav den uteblivna kallelsen... Jaja, sånt som händer tänkte jag och sedan tog det bara några dagar tills det damp ner ett brev i lådan. Op blev bokad till den 21a. Givetvis den enda dagen ever som vi inte kunde då jag lär iväg på en annan grej då. Ringde dit och bokade om och sköterskan lyckades hitta en tidigare tid eftersom skruttan tydligen låg på högsta prioritet pga slarvet de gjort. Tack och bock sa jag, nu var det spikat tills nu på torsdag alltså. Fick någon dag senare även ett brev från hennes läkare där han förklarade att det var hans fel att operationen dröjt då han missat att uppdatera journalen och han bad så mycket om ursäkt och hoppades att det inte vållat damen alltför mycket besvär... Och nej, det har det ju inte tack och lov! Känner att det ska bli så bra att det äntligen blir gjort och förhoppningsvis kommer hon hålla sig friskare i vår, kunna sova bättre om nätterna och sluta vara så förbaskat fumlig och snubblig! :D  Bara hon piggnar på sig med förkylningen nu, sen så är det dags! :D
 
Lillprutten är pigg och glad han... växer så det knakar och fick full pott på BVC härom dagen. Läkaren var helt till sig över att han kan sitta nästan helt själv och tyckte det var jäääättetidigt... Ööhh, njae tänkte jag men det var ju bra att hon tyckte han var snabb! Han fick dubbelsprutor med vaccin och blev jättedålig på kvällen sen... Grinade och grinade hela tiden och hade verkligen jätteont. Det var dock bättre dagen efter och sedan har han ju varit precis som vanligt. Pratade med fina E och diskuterade det här med vaccin, speciellt alla rekomenderade doserna som är i standardprogrammet och jag förstår verkligen inte att folk väljer att INTE vaccinera sina barn mot dessa sjukdomar?! Mässling, påssjuka, röda hund mm ÖKAR ju på grund av dessa föräldrar och jag kan ta och meddela att det kan vara LIVSFARLIGT för barn att få dessa sjukdomar ÄVEN om dagens sjukvård är väldigt utvecklad. För att inte tala om alla barn man kan råka komma i kontakt med som har någon grundsjukdom... de kan tyvärr stryka med av detta! :( Vaccinet som ges till barnen har ju alla barn fått i minst 30 år, känns ju liksom som att det är lite skillnad på detta och tex. panerix som stressades fram för att skydda mot svininfluensan (som jag själv avböjde att ta, trots att jag var gravid... detta kändes ju inte ett dugg säkert då läkemedelsföretaget till och med avskrivit sig ansvaret för ev. biverkningar...)  Exakt vad är föräldrarna rädda för med detta ordinarie vaccin? Gränserna är ju öppna i större delar av världen, folk åker hit och dit och på köpet kommer det ju en himla massa olika sjukdomar från de länder som INTE vaccinerar alls pga pengabrist alt. okunskap. Allt detta liksom övergår mitt förstånd!?
 
Jag och min kloka vän diskuterade även det här med barngröt som är så på tapeten nu... Att det är gifter i gröten som är på tok för höga och att tre mål gröt om dagen skulle ge så höga halter av gift att hjärnan kan ta skada på ett barn. GIVETVIS är det ju katastrofdåligt att det är så... men det är ju inte maten i sig det är fel på. Utan jorden spannmålet odlas i. DÄR finns gifterna. Och hur kom kemikalierna dit då måntro? Känner att min miljötänkande hjärna slår bakut... 
 
I söndags var det cup på bortaplan för skrutten, såklart åkte de på storstryk som vanligt MEN spelet var fantastiskt bra till skillnad från tidigare matcher så det var jätteroligt att se. Skrutten var SÅ jädrans duktig, sprang som en dåre och var inte rädd att ge sig in matchen. Tidigare har jag varit lite avvaktande och lite "rädd" i vissa situationer men nu börjar det arta sig! Nästa lördag ska vi vara sargvak på dammatchen hemma och på söndagen är det återigen dags för hemmamatch för skruttens lag. Hoppas hoppas verkligen att de slipper få stryk med tvåsiffrigt. Och att de själva lyckas pilla in ett mål eller två. Skulle ge laget sån härlig vinnarkänsla som omväxling!
 
Ja just... efter att vi stått i kö i 7 månader så blev det äntligen en ledig plats på familjegympan för mig och skruttan! Nästa vecka kör det igång, förutsatt att damen brlivit bra i halsen då såklart... ska bli fantastiskt roligt att prova på och se om hon tycker att det är roligt! Lillparveln får hänga med på ett hörn han också, är ju bara glad att få ligga på golvet och dreggla liksom. Om han nu ligger still, är nog inte så långt bort innan han kan lyckas ta sig framåt ordentligt. Cirklar och bakåt är det som gäller än så länge...
 
Karln fyllde år igår så idag blir det lite födelsedagsfika. Ska slänga ihop en marängtårta hade jag tänkt och hinner jag ska jag försöka masa mitt blekfeta arsle till gympan. Vuxengympan det vill säga... kommer också bli fantastiskt intressant om jag dels ens kommer dit och om jag kommer orka och om jag kommer att komma ur sängen imorgonbitti?! Har haft sån fruktansvärd ledvärk senaste veckan, sådär pass att jag nästan grinat av smärta. Ingen mörker i sinnet tack och lov, bara lite allmänt slutkörd... Får se hur det känns på eftermiddagen helt enkelt... 
 
Har ju äntligen fått tummen ur också för att besöka läkaren ang. kothelvetet i ryggen som ska göra så ont jämt. Får se vad de säger om den. Kanske blir nödslakt direkt, vad vet man?! 
 
Känns som att det bara är sjukdomar och krämpor men hey, sånt är livet?!  ;)
 
 
.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: