eyesan

Galet kär sambo och nybliven trebarnsmamma med funderingar kring livet, vänskap och kärlek...

Inte redo för nödslakt... ännu...

Kategori: Allmänt

Doktorn meddelade att det är en seninflamation i tummen och det är därför den beter sig stördt ibland. Är tydligen vanligt när man är gravid så det är ju inte så konstigt att jag har ondare nu då helt enkelt... :o Högsta dos av panodil var det enda han kunde erbjuda samt så beordrade han mig att söka upp en sjukgymnast för instruktioner och eventuellt en skena. Så, det var ju välinvesterade pengar för en snabbvisit på 12 minuter hos läkaren. Haha. Hur som helst så tog han lite blodprov också som inte alls var relaterade med tumbesvären, utan snarare en uppföljning av graviditeten. Var blodvärden, ämnesomsättning och lite sådana prover... får se vad provresultaten visar här framöver.

Idah har varit en sådär skum dag... har tänkt jättemycket på tidigare relationer jag haft och på människor som betytt mycket för mig i livet. Jag tror det kommer ifrån gårkvällen då jag och sötfröken satt och kacklade om att det är sån humor att livet tar den väg det tar. Att det blir som det blir helt enkelt... Jag menar, jag trodde ju aldrig att jag skulle sitta här, fet glad och lycklig om jag skulle ha spekulerat i framtiden där i februari när jag mådde som sämst rent själsligt. Det är ju magiskt att det kan ta sån vändning!! Tänk att alla val man gör, alla beslut man tar leder en fram till nuet. Man blir hela tiden erfarenheter rikare...

Är äckligt kär idag också, det är en förbannat underbar känsla att känna sig konstant lycklig och kär... Jag är så jävla tacksam att min fina karl finns i mitt liv och gör mig så lycklig. Han är det absolut bästa jag har. På riktigt.

Pratade med min fina skrutt idag också, han var påväg till storstan med sin pappa men han var ganska pratglad idag. Pratade en stund och han är ju för jävla härlig!! Jag frågade om lillasyster var snäll och ungefär såhär gick konversationen:

Mamma: Är lillasyster snäll då?
Skrutten: Jaa... det är hon.
M: Skriker hon mycket?
S: Neej.. inte så mycket. Hon äter mest.
M: Ja... bebisar äter ju ofta.
S: Men mamma, hon äter ju HELA TIDEN!
M: Ja, men hjärtat... Bebisar äter hela tiden.
S: Men hon äter ju KONSTANT!!!!
M: *skrattar* Jaa... de gör ju så!! Och skriker, sover och bajsar!
S: Jaa, och rapar. Och kräks!

Han lät ju för jäkla rolig! Men han saknade sin mamma litegrann... och sin plastpappa... (mer än sin mamma tror jag) Ska bli skönt att de ska få träffas på söndag när skrutten kommer hem. Mina underbart fina pojkar.

Skrutten sa att han tycker om att bo hos sin pappa... men att han ville bo hos sin plastpappa också. Tänka sig att det kommer nog gå vägen det här, det verkar ju som att skrutten tar till sig flytten och allt vad det innebär på bästa sätt. Jag hoppas det... jag och karln har ju pratat mycket om det, att skrutten eventuellt kommer få det kämpigt med omställningen och hur vi skulle göra isåfall. Det känns tryggt att ha belyst det eventuella problemet och tagit upp hur vi ska göra för att undvika det. Jag är ju till exempel livrädd att jag ska bli så upptagen med bebisen att jag inte kommer "se" skrutten på samma sätt som jag gör nu. Jag tror barn far fruktansvärt illa av att känna sig osynliga och bortglömda. Jag vill inte att skrutten ens ska känna ett uns av det!! Blir ju ny skola, ny lägenhet, ny stad, nytt lillasyskon... ALLT på en gång. Inte så konstigt om han skulle kinka ihop sig...
Nu känns det ju som att det kommer gå av bara farten och att skrutten finner sig galant i sitt nya liv, men det lär ju tiden utvisa. Inte för att jag egentligen är orolig över att det kommer bli för jobbigt för honom, han är så otroligt lättsam, framåt och social... men oron finns ju ändå alltid där längst inne i mammahjärtat.

Kan meddela att bädisen har otroligt vassa fötter och tränar dagligen på sina färdigheter i kickboxning. Känns skönt att han lever rövare där inne, men stundvis gör det riktigt ONT. Sammandragningarna är inte att leka med heller, vissa är faktiskt i närheten av skrämmande smärta. Hua. Stanna inne där nu bebben... ända tills 1a januari 2010 sedan är han varmt välkommen! :D

Har bara 23 arbetspass kvar på jobbet... sista arbetsdagen är den 29e november. Sedan går fröken på semester och därefter på havandeskapspenning. Wiehoo. Skrev på min uppsägning idag också, kändes jävligt skumt men samtidigt otroligt skönt. Det är svårt att förklara känslan av att veta att jag snart inte kommer gå mer till jobbet och slita som jag gjort nästan 5 dagar i veckan i 3 år. Konstigt men otroligt härligt!!

Nåväl. Orka skriva mer. *NNAATT*

En helt vanlig dag...

Kategori: Allmänt

Det har känts som en sån idag. Helt värdelöst när jag tänker efter... Åkte ifrån fina karln imorse, känns som HUNDRA år sedan. Kom hem, fikade med söttösen och sedan har jag bara degat. Jesus vilken idiotdag. Varför skulle bror och jag ha samma födelsedag för då?? Helt idiotiskt. Kommer alla mina födelsedagar vara såhär nördiga så kan jag ju skita i att fylla helt och hållet.

Har haft en alldeles underbar helg iallafall och det finns mycket att skriva om det egentligen... men jag nöjer mig med att bara säga att folket där uppe är underbara och att min karl är sagolik. Fantastiskt. Och jag längtar så enormt mycket efter vår lägenhet och vår framtid som bara väntar på oss. Att få vakna upp brevid kärleken varje morgon och aldrig känna stress över att det snart blir hemresa igen. Hua. Vill ju vara med honom jue. Jämt. TUR det bara är några dagar kvar innan sötgröten kommer hit och ger frun lite kärlek igen!!!

Saknar min fina skrutt så jag nästan går sönder inuti. Han kommer hem nästa söndag (!!!!!) och jag hoppas innerligt att veckan kommer gå fort som stryk så jag inte avlider av sorg, ångest och saknad. Min fina lilla skrutt. Blev helt grinfärdig när han ringde idag och sa grattis.

Har varit orolig som fan över bebben i helgen, han har inte alls betett sig som han brukar och det skrämde fan skiten ur mig. Halva lördagen och hela söndagen var han kollugn och det är något den lilla har oerhört svårt för i vanliga fall. Satt till och med på tågen imorse och undrade om han hade sagt upp sig där inne eller hur tusan det var ställt!?! Läskigt som fan kan jag meddela. Men efter att jag degat här hemma så har bebben gjort sig hörd så nu är jag lugn igen. Elaka bebbe, börja skrämma slag på mamma sin redan nu!! Vart ska det här sluta?!? :S

Drömde btw om Honom härom natten... Han hade knarkat ihjäl sig. Hur ska man tolka det????



Nu blir det bädden... är så jävla yr att jag knappt kan skriva på datorn längre! Och imorgon ska doktorn få ge sin dom ang armen/handen/tummen. Spännande! :o



Natt!

Snart så...

Kategori: Allmänt

Det är helt sanslöst verkligen... det är så snart alltihopa. Känns helt galet när man tänker på det. Förstå att jag kommer vara tvåbarnsmamma snart? Att jag kommer ha två fina ungar som jag kommer älska mest över allt i hela världen? Att jag kommer bo i en finfin lägenhet tillsammans med mannen jag älskar mest? Det är helt jävla sjukt när jag tänker på det... Det är SÅ SNART !!!

Det som känns lite ovant, eller mycket ovant kanske jag skulle säga, är att jag ska bli sambo. Efter nästan 5 år så kommer jag ha en till person i livet som ska säga sin mening och kompromissa med alla beslut. Jag är så van att bestämma allt själv, dels för att jag alltid varit själv och dels för att det är beslut som måste tas helt enkelt... Nu är vi två om det och jag undrar ängsligt hur det ska gå till ibland! Jag är väldigt envis av mig och uppfattas nog som en smula disträ då jag bestämmer något utan att höra mig för... Vet att exet påpekat det tidigare, just att jag är snabb på att besluta om saker och antingen "glömma bort" att kolla upp det med honom eller helt enkelt bara ta det beslutet själv. Jäkligt jobbigt faktiskt och jag hoppas att människor har förståelse över att jag bara är sån, det är inte elakt menat eller egoistisk självstyre... det bara blir så för att min vardag ska fungera... För jag är så van och fungerar uppenbarligen så, dessutom så tror jag min hjärna är en smula överarbetat mellan varven. Det jag måste göra nu är ju att förlita mig på att karln kommer finnas där och att vi kommer ordna besluten tillsammans... för vi är ju faktiskt två numer. Men det är ovant och jävligt läskigt att lägga sitt liv, sin vardag och alla olika bestyr delvis i någon annans händer. För MIG är det jävligt läskigt...

Skrutten fick sina vaccinationspapper idag... efter en snabb överläggning med pappan så bestämde vi att han inte ska vaccineras. Pappan ville det men han motsatte sig inte ifall jag tyckte annorlunda... Så vi kom fram till att skrutten blir utan spruta och så hoppas vi på det bästa. Hörde en läkare på tv idag som sa att barn mellan 3-15 år inte borde vaccinera sig då de inte löper någon större risk att bli så sjuka OM de skulle bli smittade, så jag får väl förlita mig på den informationen... :p Jag tänker ju inte heller ta någon spruta, trots att jag är i riskgruppen... Känns inte säkert att skjuta in vaccin som är så obeprövat och osäkert speciellt då de inte har någon som helst aning om hur vaccinet påverkar på lång sikt... Galet egentligen att det blivit sån hysteri. Men men, det är min åsikt.

Enligt min syster och min mamma är jag tydligen uppkäftig. Kan inte förstå varför de tycker så för?!?! Jag är jävligt öppen, uttrycker mig kraftigt och har starka åskiter om saker. Om det är uppkäftighet så okey... då är det väl så. Jag tycker mer att det är att vara just JAG. Mig själv. Min egen. Jag kanske är för snabb att döma människor, för stark i vissa situationer och klankar ned på andra människor då de uppenbarligen (enligt mig då) gör fel. Men jag ÄR sån... Är det något som irriterar mig så lär jag ju ventilera saken, så enkelt är det. Och dessutom är det ju min familj och mina nära vänner som råkar ut för mina psykbryt på idioter när andan faller på... och de är ju liksom tvingade att älska mig för den jag är, så de får helt enkelt bara ta det!!! *gapskatt*
Jag försöker att inte vara så negativ även om jag kanske uppfattas så ibland... Jag blir bara less på att människor inte är lika perfekta som mig själv!!! HAHAHA!!

Har tvättat idag. Trött och jävligt i kroppen och det känns som att snön hänger i luften. Bädisen håller sig rättså lung idag, väldigt ovanligt för att vara honom. Skrutten ligger i sin säng och kramar kudden, han är så fin den lilla parveln. Hua. Tänk att man kan älska en liten skruttunge sådär sanslöst mycket??
Hård dag imorgon, nästan fullt på jobbet och värre blir det i övermorgon. Sanslöst verkligen...

Oh well... Night.

gravidgröt...

Kategori: Allmänt

Herrejesus säger jag bara. Nu smällde gravidhjärnan och hela lasset med gröt till i hjärnan i hundranittio...
I morse lämnade jag skrutten i skolan i vanlig ordning och började gå ned till mina päron för att hämta min cykel som blivit kvar där sedan helgen. Funderade på om jag skulle jobba idag men hade bestämt för mig att chefen sagt i fredags att "vi syns på tisdag"... Jo jo... Tänkte ringa och kolla med dem men så struntade jag i det. Kom hem till päronen och satte mig i köket och fikade med mamma och pratade lite skit. DÅ ringer mobilen och chefen frågar om allt står rätt till och om jag försovit mig... HJÄÄÄÄÄLP. Fy farao vad pinsamt alltså. Jag kommer få skämmas som en hund imorgon när jag ska dit... Det var lungt på jobbet iallafall, så jag behövde inte stressa dit vilket var oerhört skönt. Tycker inte om att idiotstressa sådär om jag inte verkligen måste. Så, dagen blev helt plötsligt helt oplanerad och ledig för hela slanten...
Sååå... hela dagen har jag degat och mest varit förvirrad känner jag. Glömde dock inte mötet på MVC iallafall, det var ju otroligt bra. Allt såg så fint ut och barnmorskan blev lite förvånad över att revbenen och mellangärdet börjat göra ont på mig. Men men... bädisen mår finfint iallafall och jag har en "sån fin liten perfekt kula!!" Jojomensan... hela jag är ju perfekt för tusan!!! HEEEEEEELLLTTT felfri, jag lovar! ;)

Har roat oss med att riva ett av rummen hos päronen också... kommer bli skitfint när det väl blir klart. Önskar att jag hade mer tid att vara där och grejja iordning, men tydligen har jag ett jobb som jag måste sköta?!?!?! :D Tycker det är kul att renovera och hålla på. Snacka om att man känner sig manlig när man håller i en skruvdragare eller sliter bort lister med en hammare!! Haha... Kvinnor kan säger jag bara!!!
(fast jag får ju helst inte ens lyfta en kartong med stolsdynor för min mamma... för jag är ju GRAVIIIID ju... Jesus, jag är på tjocken... inte handlingsförlamad, handikappad eller stelopererad liksom... men jag förstår ju hur hon menar... )

Suck.

Blir bädden nu. Så jag inte försover mig imorgon... för DET vore så enormt pinsamt alltså!!!


                                      "Nuet är den enda verkligheten"


.

Nu är det näääära...

Kategori: Allmänt

Vi har vickat och vickat och vickat och vickat lite till... NU sitter tanden SÅ löst att det borde bara vara en tidsfråga innan den kommer ut! Vi hoppas på att den ryker vid fruktstunden imorgon i skolan... Spännande både för skrutten och mamma, för kan det vara så att tandfeén kommer på besök då?? :D

Har haft en bra dag idag... sov till nio och käkade frulle med skrutten till tonerna av barnprogram. Bumbibjörnarna is tha shit säger jag bara! Sedan fanns det liksom ingen återvändo, jag fick lov att ta tag i min lägenhet och sanera den. Skönt nu iallafall, har gjort allt utom att torka golven! (yoghurtfläckarna kan vara kvar någon dag till känner jag... orka vara pedantiskt liksom.. *gapskratt* )
Sedan lyckades jag lura iväg en väninna till världens godaste pastasalladsställe, så vi blev mätta och belåtna. Dessutom så hittade jag på delar till min outfit till maskeraden om två veckor OCH så fick jag gossa med bebis. Världens sötaste lilla fröken, så härligt att få vara i närheten av en liten en igen. Och bra att öva att hålla reda på två samtidigt liksom, det står ju inte på förrens lille kotten kommer ut här och då sitter jag ju där med två busungar som ska ha uppmärksamhet. Blir tufft kan jag lova. Fast mycket handlar väl om hur snäll eller elak den lille kommer bli. Stackarn kommer väl bli ett jäklarns bihang som bara får slinka med och känna sig allmänt bortglömd... :S
Vidare så drog vi på bio jag och skrutten, filmen var bra och skrutten garvade glatt ett par gånger. Mamma satt både med ett leende på läpparna och med tårar i ögonen. BRA film... alla tummar UPP!! :D Ungarna kommer ju ha mycket att prata om i skolan imorgon då typ hela skruttens klass var där idag också!

Urrk... har massor som jag skulle behöva få ur mig... men jag nöjer mig med att säga att det är TUR att JAG är så jävla BRA alltså!!!! :D Jag har upptäckt att jag är förskräckligt hemsk på att dömma andra och säga vad jag tycker och tänker om saker... jag är nog lite för negativ mellan varven och då är det ju verkligen tur att jag själv är helt felfri. MOUHAHAHA. Eller hur det nu var.... :P

Åh, längtar tills nästa helg. På torsdag ska jag till min fina karl och fy vad jag saknar honom. På fredag ska jag ut till knölvalen och gå igenom skruttens gamla bebiskläder som hon lånat för 6 år sedan... (höhö) På lördag ska vi ut till de underbara släktingarna och bara mysa i deras fantastiska hus och på söndag tillbaka till stan igen. Måndag morgon åker fröken hem hit igen och kommer sakna sin nya hemstad direkt. För att knyta ihop säcken: Nu är det nääääära... :D

Btw så har fröken en önskelista faktiskt:

*Lanza´s kokonutbalsam
*Klippning hos favvofrisörn. Skulle behöva slingning också iofs... dyrt... suck.
*Mörka handukar (både stora och små)


HÖVVA... snart blir det bädden här. Nybäddat i rena sängkläder. DET är vardagslyx! :D

 

.

Vinterbröllop??

Kategori: Allmänt

Jag har då inte fått varken en ring eller en seriös fråga... *pik pik*


Lilleskrutten har varit hos tandläkaren och lagat hål. Han var så otroligt duktig, jag blir så himla stolt över att han klarar av att de grejjar och donar med honom så mycket. Tandläkaren såg att han hade en lös tand och en ny på uppgång, så nu måste han vicka ut den lösa inom en snar framtid... annars lär vi till tandläkaren igen så får de hjälpa till. Åååhh... stackarn. Han kommer få nya taggiga tänder den söte saken, det kommer inte se ut som han i munnen längre!! :( Jag minns själv hur jäkla fula mina nya tänder var, de satt snett och vindt i munnen och hua.. *ryser av blotta tanken* Iofs så drämde jag munnen i asfalten ena året och i en stålratt året därpå.. det kanske kan förklara min fula tandrad.. :O Hur som haver, skrutten är VÄLDIGT stolt över att äntligen ha en lös tand!!!!!

(sex dagar senare)

Dock så verkar tanden inte vilja lossna, den liksom suger sig fast efter att man vickat på den. Så jag ringde till tandläkaren idag och de hade tid... I SLUTET AV NOVEMBER!!!!! Men alltså allvarligt, vad kan det tag, typ 10 minuter att dra loss tanden och de besparar honom en uppväxt med tandställning liksom... Jisses. Nåväl, de ska ringa om de får något återbud närmaste dagarna och vi lär sitta och vicka hela helgen nu. Känns inte så lockande att behöva slå ut tanden på honom... :p

Hur som haver så är lyckan total idag.. Jag och skrutten var och handlade efter hans kvartsamtal och vår fika på stan och vi hittade ÄNTLIGEN Apotekarens Julmust!!!!!! Coop Konsum is tha shit... JAMMY säger jag bara om det, längtar tills lussekatterna kommer också. Ljuva juletid!! :D (och som jag längtar till julen då!!! SÅÅÅÅ mysigt att fira jul, julmusik, julpyntande och att få vara helt LEDIG och mest bara fet! ;) Att få fira julen med min familj och min fina karl... bara skrutten som kommer fattas då han ska vara hos sin pappa... *mammahjärtat grååååter* Och självklart för att det då bara är ett par dagar kvar till vårt nya liv börjar. Sagolikt!! )

Sitter och sippar på ett glas must nu, har tryckt en clementin och myser med tända ljus. Livet är fan underbart trevligt ibland! Ikväll blir det fredagsmys och idoltittande, vi har köpt chips och dipp, läsk och julmusten samt lite frukt. Härliga liv. Bebben busar precis som vanligt, ibland blir jag fasiken helt knäpp på honom! Det är dock skönt att han reagerar på att jag pratar med karln i telefonen, han blir helt tossig då. Undrar om han hör pappas röst genom min kropp? :S Det är underbart att känna bebben busa runt iallafall, men ibland känns det ju som att det inte finns någon hejd alls. Det är lungt i 30minutersintervaller, sedan är det full rulle i några timmar. Han har inte mycket sömnbehov den där inte, det är tydligt det... 
Det enda som saknas är ju den däringa underbara karln. Hua. Hjärtat värker verkligen... :( Han var så söt igår när vi pratades vid. Fy bubblan att man kan älska någon så mycket!!

Är ledig hela helgen, fantastiskt välbehövligt. Ska väl grejja lite hemma, försöka köra igång den vilda jakten på banankartonger och börja riva i skåpen tror jag. Snart är det dags att packa ned allt på riktigt och jag LÄNGTAR!
Har funderat lite på planen och den verkar ju lösa sig. Dessvärre tror jag ju att en viss sak kommer skita sig, så jag lär ju räkna med det och ta tag i saken... Men det kommer nog att ordna till sig ändå. Kan själv! ;)


Beat It !! :D

Det är kallt... och jag fryser!

Kategori: Allmänt

Hua, hösten kom med besked... det var -3 när jag gick till jobbet imorse vid 06.20. Hackade tänder gjorde jag och så tackade jag allvarligt mig själv att jag inte hade duschat på morgonen. Då hade jag fan dött av köldslag.
Det märks verkligen i kroppen att det börjar bli kallt på allvar nu. Hade skitont i händerna igårkväll och det är såndär typisk smärta just för temperaturskillnader ute. Det blir bättre bara det håller sig kallt - hela tiden. Inte för att jag gillar kyla på något sätt, utan just för att det inte är sån berg och dalbana i både vädret och kroppen.

Såå... jag har haft ett par fantastiska dagar och tankat kärlek. Shit pomfritt vad jag är kär i min karl. Sådär underbart, äckligt, fjortiskär! :D Han är så jävla världsbäst alltså... jag kan inte förstå varför han vill vara med mig, varför han är kär i mig... jag tycker faktiskt det är lite konstigt.
Jag minns såväl när jag såg honom första gången... jag hade åkt upp till knölvalen för den årliga sommarfesten, den första resan utanför kommungränsen på ungefär 3 månader. (just pga av ångestsvackan ifrån helvetet jag fick eftersom vi brutalfestade hela våren, söp som stryk alledels för ofta och jag behandlade väl inte min kropp optimalt direkt. Har något att göra med den där natten med den gifta mannen också... JAG fick dåligt samvete och det gick väl lite för brutalt till... men det är en heeeelt annan historia. Men jag kan säga som så: smyg inte runt med någon gift, upptagen person, sup inte som stryk och ha inte brutalt sex på fyllan... det kan bara sluta på ett sätt. Jävligt illa uppenbarligen) 
Hur som helst... jag och skrutten åkte upp på sommarfesten. Bara några dagar innan resan fick jag det berömda och ökända smset utan Honom (då han skickade fel uppenbarligen) och jag insåg att allt bara varit rent skitsnack och han hade dubbelspelat oss båda. (återigen.. var inte med upptagna män!!!!) Jag trodde inte han kunde vara så elak mot mig... jag trodde inte att han kunde såra mig så mycket, alldeles medvetet också. SÅÅ... mitt mentala tillstånd var riktigt illa och jag HATADE allt var män, karlar och kärlek hette.
Vi kom upp på fredagen och festen skulle vara på lördagen. Vi myste på kvällen båda familjerna och så på lördagsmorgonen körde jag och knölvalen igång och började städa i huset, gården och altanen. Svetten lackade, jag var så jävla vidrig och luktade fasiken turksvett... sådär äckligt ingrott. Håret var uppsatt i en hemsk knut mitt på huvudet, jag var orakad, osminkad och klädd i ett par capritights och ett linne. Kort och gott - jag såg ut som SKIT och kände mig som en kasse skridskor typ.
Men glad i hågen stod jag där på altanden, röjde bland möblerna och tittade ut på gården. Där stod en pudding... klädd i mörka jeans, vitt linne och en döskallehalsduk. Han var svarthårig, jättesmal i kroppen och tatuerad över armarna. En typisk rockerskille alltså och ungefär så långt man kunde komma av vad jag brukade finna attraktivt hos män. Men det var ju kanske just därför jag drogs till honom?! Jag spanade lite i smyg och släppte taget om det sen... jag var ju trots allt en bitterfitta som hatade män. Han kom in i huset, vi hälsade på varandra och så frågade han värdinnan om hon hade tidningen. Jag sa ju (självklart) -"mäh... ska du gå å bajsa?" Fin första konveration verkligen... haha.... Han sa: -"öööhh... nej... jag tänkte läsa tidningen..." SHIT vad typiskt mig alltså.
Eftermiddagen rullade på, vi gjorde oss iordning och sedan började det komma en massa folk. Vi grillade och käkade och skrutten hittade ju givetvis på karln och gjorde honom till ny lekkompis. Kvällen fortgick och innan skrutten somnade fick karln lov att gå in och natta honom FYRA gånger!!! Hua, ett under att karln inte blev bortskrämd redan där alltså?! :S Jag kan fortfarande minnas känslan när jag mötte karln på grusplanen, jag på vän in i huset och han på väg ut, och jag la handen emot hans bröst och berättade att skrutten ville att han skulle komma in och natta honom... igen... ;) Shit, den där beröringen minns jag som igår. Det var som en elchock på något sätt. Alldeles fantastiskt.
Under sena kvällen blev vi rätt bra på lyset allesammans, folket däruppe är ett gäng typiska bondgrabbar, men vi hade skitkul verkligen. Mitt i ett samtal om något utbrast en bekant (out of the blue) att han verkligen inte förstod grejjen med lack, läder, gaggboll och BDSM. Jag och karln tittade på honom och utbrast, samtidigt: "-Men... det är ju inte det de handlar om!" Jag tittade på karln och bara flinade.... 
Någongång sent på kvällen stod jag i köket och åt lite fyllemat. Jättegott verkligen och karln kom in och gjorde mig sällskap. Han sa en kommentar som verkligen svepte undan golvet för mig. han sa något i stil med: "men vem är det som gjort dig så trasig då?" Grejjen var att vi inte alls pratat särskilt mycket med varandra innan så jag förstod inte alls hur fan han kunde veta hur jag mådde inombords?? Jag var ju dessutom full och glad så det där tog verkligen djupt... hur kunde han veta?
Ute på altanen igen började alla prata om att karln snarkade så högt, jag sa att JAG snarkade nog värst och så blev det en tävling oss emellan och vi bestämde att vi skulle sova ihop. (Han vann jag jag meddela... med hästlängder) Natten var magiskt... jag tror fan jag kände att det var allvar redan då. Konversationen vi hade, myset vi hade (och nej, inget sex) och bara känslan var helt galen... Det sa bara klick. Eller ett stort jävla KA-BOOM snarare. Jisses... hopplöst förälskad ifrån dag ett och som någon sagt förrut: Jag föll som en blind takläggare...

Det har varit några turer mellan oss, fram och tillbaka. Han har gjort mig så förbannat ledsen ibland, jag har aldrig känt så mycket känslor som med denna man. Han får mig att känna mig levande! Det är verkligen helt sjukt allting... jag är livrädd att det ska skita sig, att kärleken ska dö, att jag ska bli sårad, att han ska lämna mig, att jag ska börja bli bitter på honom, att livet vi planerat bara blir skit och slutar i misär... jag är fullkomligt LIVRÄDD. Men gosh... jag kastar mig in i det här med huvudet före, hoppas på det bästa och bara njuter av varje sekund ihop med den underbaraste av dem alla. Jag vet inte vad jag förtjänat för att få ha honom i mitt liv, men han gör livet fullkomligt. Jag känner mig hel när jag har honom vid min sida. Hans kärlek gör att jag klarar allt. Fantastiskt att känna så kan jag lova. Det är magi! :D

Och precis på samma sätt han får mig att känna mig hel, känner jag mig alldeles tom när vi är ifrån varandra. Han åkte i morse och hjärtat mitt gråter blod redan... Det är så nära nu, så nära, att jag nästan kan se slutet och det gör bara att jag känner att jag liksom snubblar på målsnöret. Två månader kvar nu, sedan är det allvar! Åh, jag har nog aldrig längtat så mycket efter något i hela mitt liv. Framtiden... man måste ju bara älska den?! :D



Skrutten har varit överlycklig att ha karln här ett par dagar, man ser hur han lyser av lycka och beundran. Karln är verkligen hans stora idol, det syns så jävla tydligt. Imorgon ska skrutt till sin pappa över helgen, det är välbehövligt då han behöver lite tid med sin pappskalle också. Samt att mamman ska arbeta hela jävla helgen så det underlättar att skrutten är borta då. På söndag ska pappan få skriva på lite papper... DET känns bra! Och btw.. min son är det absolut vackraste i hela världen... jag fick hans skolfoton i veckan. HELVETE vilken grymt sjukt assnygg son jag har då!!!!!! Det är helt sanslöst vad han är busigt vacker på kortet. Underbara unge!

Lille Houdini i magen mår kanon och han underhåller sig mestadels med att försöka driva hans mamma till vansinne i magen. Jag kan inte förstå att han så promt ska sparka neråt... det är som ett konstant utbrytningsförsök. Och det gör ONT vill jag lova. Men å andra sidan, det är otroligt skönt att känna han leva rövare i magen för då vet jag att han lever... (hypokondrikermamman) Det är en mäktig känsla över huvudtaget att känna honom i magen... ett litet liv där inne som jag och karln skapat. Det är kärlek det!


Vår dörrskylt kommer föresten se ut som följande:

Välkommen till familjen!

Bobby
Donald
Paco
Ove
TimTim
Kamelen
Tjockboffa


HAHA!!!

Nu blir det idoldags, kvällsfika och mys med skrutt för hela slanten!!!