Har haft en jättehärlig gårkväll... Lungt och avslappnat. Bara soffdegat och myst... härligt och spännande. Så tack :D

(Och jag VET att allt det här inte uppskattas att läsas av just dig men det här är min blogg... du vet ju hur det ligger till också... )

Lämnade lilleskrutten på dagis imorse och är nu hemma och donar. Åkte på sveriges ångestsvacka nyss när mitt sällskap åkte hem och så började jag fundera på vad fan jag håller på med.... Shit, det blev ett riktigt jobbigt anfall och slutade med att jag skickade ett mess till fina karln. Undrade hur fan vi ska göra med vårat fittliv som aldrig går att få ihop. Har haft en konversation nu på sms, men det har väl inte resulterat i något svar eller någon plan. Och som vanligt slutar han att svara när det blir för jobbigt, när jag bitchar för mycket. Jag blir ju sådan när de är jobbigt.. och det är ju han som gjort att mitt liv ÄR jobbigt. Jag känner ju att han inte kan ge mig det jag behöver rent bekräftelsevis i väntan på detta "sen". Ska det vara så förbannat svårt att höra av sig ibland, visa lite uppskattning, bry sig och finnas där?!?!??! Det är ju inte mycket jag begär... det är hans kärlek som han påstår sig känna för mig... men jag ser inget av den. Jag ser ingen kämparglöd, ingen entuiasm... Vill jag inte se eller finns den inte där?? Det gör så förbannat ONT i mig när jag tänker på att det inte kommer bli vi. Jag kan ju inte heller släppa honom... och gå vidare med mitt liv som jag borde göra. Jag vet ju om att jag inte kan sitta här hemma och mögla inombords... jag måste ju ta mig vidare. Men hur fan ska jag veta om det är rätt att gå vidare, starta något nytt?? Eller om jag kommer förlora den personen jag är ämnad för att vara med bara för att jag brast i tålamodet i väntan på "sen"?!

GGGAAAAAAHHHHH jag känner mig sjukt störd nu. HELVETE.

Hur fan ska man veta??

Kom att tänka på en grej judejäkeln sa till mig för något år sedan... "risken är att du inte ser guldkornen i sandhögen" typ. Och det skrämmer mig ju också... Om jag bara hänger upp mig på personer, precis som jag troligtvis gjorde med Honom,  och bara tror mig känna så mycket.... ??? Kan man inte få någon hint? Ett svar på vilken väg man ska ta?


Open your eyes...


.