Jävla fan vad trött jag blir alltså. Hela kroppen värker och ryggslutet håller fan på att ta livet av mig. Känns inte särskilt bra över huvudtaget om jag ska vara ärlig. Jag har lyckas få bort den värsta tröttheten iallafall och det är jag tacksam för. Man ska umgås med människor man tycker om när man är trött och slut har jag märkt, då mår man så mycket bättre av deras sällskap.
I torsdags var det alltså dags för sommarland med gänget uppefrån... Det var en alldeles tokbra dag trots att det inte var sol. Skönt att slippa slåss med alla turister och ungarna lekte på jättefint iallafall. Det är ju lustigt att skrutten blir så stor i deras sällskap... alltså, han är ju störst, men han blir så ordentlig och skötsam och försöker ta hand om de andra. Jag blir så stolt över honom!! Dagen gick i rasande fart och sista timmen började det vräka ned regn. Men det var helt okey ändå, alla var trötta och ville hemmåt ganska snart ändå. Så vi tog tåget runt stället och spanade efter en borttappad jacka (som vi hittade på också!!) och sedan spelade jag och skrutten på chockladhjulet för 30 spänn. Och dra på trissor, men vi vann högsta vinsten!!! Vi som ALDRIG vinner annars! Så skrutten fick välja bland alla saker som fanns, stora chockladpaket, nallebjörnar mm... och han valde givetvis en... elgitarr !!! Lyckan var total alltså, åh vad han lyste! Det var en jättefin gitarr som man kan koppla in förstärkare till och så. Ska ned till morfar så han får stämma den och visa skrutten några accord sedan är det bara att köra på. Förstå vad ont i öronen jag kommer då?? ;) Men det bjuder jag på för att få en lycklig unge.

Så... dagen var kalasbra verkligen och när vi kom hem var det bara att byta om och packa, sedan skulle skrutten till sin pappa över helgen. Och där är det bara negativa vibrationer. Orkar inte ens kommentera situationen längre.

Helgen innebär en massa jobb och jag är så oerhört oinspirerad till allt. Hade dock jättetrevliga gäster igår så det var ju lite kul. Dock kommenterade en gäst något som jag trodde inte märktes ännu så nu lär jag ju fan passa mig! :p Fuckit.

Känner så mycket ilska inom mig. Hur fan ska jag göra??? Ska ut och motionera lite, lär hämta upp cykeln som står kvar vid sommarlandet sedan i torsdags... så jag hoppas att jag får ur mig lite dålig energi då. Sedan blir det kvällsjobb igen. Suck.

Har spenderat alldeles för mycket pengar senaste tiden också, så nu ligger jag inte bra till med ekonomin. Ingen fara egentligen, men det känns inte bra alls... Kommer få en bra lön nästa månad och kommer nog ikapp då men denna månaden blir inte rolig alls. Tänka sig att pengar kan störa humöret så pass mycket? Galet egentligen!

Måndag är vi lediga jag och skrutt. Då ska vi vara ordentliga och traska ut i skogen och plocka blåbär. YAY! Kommer bli skitgott att käka gröt och egenplockade blåbär till frukost sen, gött mos! Låter ju aningen godare än kalaspuffar. Och nyttigare dessutom. PÅ tal som sånt så har både jag och skrutten sockerförbud nu, godis enbart på lördagen, ingen läsk på vardagarna, inga kakor till fikat (då och då är ju okey) och inget strössel på glassen mm... Herregud, ge ungen frukt istället!!! JAG sköter det ju någolunda iallafall när det gäller reglerna för mig och skrutt men jag vet ju precis hur folk runomkring honom tänker. Så det kommer sluta med att han är hög på socker precis som vanligt. Och tandläkaren kommer bli rabiat eftersom ungen har ytterligare ett hål. Kul? Nej. Jag förstår inte att människor inte kan inse allvaret och tänka på att det faktiskt är för HANS skull och inte för att jag ska vara dryg eller jobbig på något sätt. Socker är inte bra, tro mig. Jag är världens sockerråtta själv så jag vet... det är som ett jävla gift. Och jag har varit jättedålig med sånt tidigare, men eftersom skruttens tänder börjar gå sönder redan nu är det hög tid att göra något åt det. Och det tycker jag att folk ska respektera. Och eftersom de troligtvis inte gör det innebär det att jag och skrutten i princip aldrig kommer kunna ha fredagsmys eller käka lördagsgodis eftersom han redan fått sin ranson när han varit hos någon annan... Neej, nu var jag lite väl negativ faktiskt. Eller?

Och hur mår jag då? Jo... jag mår faktiskt helt okey. Jag längtar enormt efter mycket saker i livet. Jag längtar efter min fina karl så jag går sönder snart. Jag längtar tills min kropp inte gör lika ont. Jag längtar tills vi flyttar, tills allt är klart med skolor, lägenhet mm... Jag längtar till semestern. Tills på fredag. Tills i augusti. Tills i februari. Denna eviga längtan alltså... det känns inte hopplöst idag iallafall.

Han har inte blivit pappa ännu iallafall. Jag kanske misstog mig på allt, trots att det lät mystiskt. Men det är över nu iallafall och det är helt okey med mig. Jag har förlikat mig med att vi aldrig blev "vi". Men det är ledsamt att vi aldrig kommer ses mer... hela sitationen var galet smärtsam och ärren finns liksom kvar. Jag hoppas att han är lycklig i sitt liv, av de valen han gjorde... precis som jag är lycklig i dagsläget över att mitt liv ser ut som det gör. Men det är svårt att veta när han bara stängde av allt. Har han avslutat allt och fått ro? Han kommer inte kunna ta mig med storm när jag fyller 30 som han alltid sagt. Då kommer jag ju redan vara borta för alltid. Jag ÄR redan borta ifrån honom för alltid. Jag hoppas och antar att han insett det. Och jag hoppas han lever ett gott liv vad han nu än har för sig.

Nepp. Påsnörning av motionsskorna nu och ut i regnet. Wiieeehhooo....