Såå... "hemma" nu...
Kategori: Allmänt
Är nog nervös över morgondagen, ska iväg på koll igen, undersökning och provtagning så får vi se hur det ser ut. Och vad som händer framöver angående den saken. Hoppas verkligen på det bästa nu...
Såå.... Veckan som gått har varit i stora drag alldeles underbar. Jag älskar verkligen den där stan och det känns så naturligt att vara där. Känns skumt att vara hemma utan katterna, lägenhet och alla mina grejjer bara. Så det kommer bli kanon när vi väl flyttar dit! Har gjort mycket, haft mycket slötid också. Ungarna har lekt helt exemplariskt verkligen, två sötnötar som delar samma StarWars (och senare också Transformers) intresse... Har varit kanon!!
Har tänkt mycket ang mina reaktioner på all oro... och jag blir ju så less på mig själv när jag håller på sådär! Jag VET ju att jag förlorar på det och samtidigt så kan jag inte hjälpa att jag fungerar så ibland. Suck på mig alltså. Jag tror att det är ett skevt sätt att skydda migsjälv ifrån att bli sårad.... Vilket såklart resulterar i att jag mår skit under tiden INNAN jag blir sårad. För OM jag fortsätter fungera såhär mellan varven, då kommer ingen jäkel att orka med mig i längden. Och jag är LIVRÄDD för att bli Sårad. Lämnad. Sviken. Ett stort onödigt moment 22 tror jag bestämt... men varför lär jag mig aldrig??
Jag är så äckligt kär i den där underbara karln där uppe. Jag skulle kunna ge allt för honom (vilket jag på ett sätt gör snart också) Varje gång jag tittar på honom, gärna lite sådär i smyg när han inte ser, blir jag alldeles varm innuti. Han är den där halvan... pusselbiten... som fattats i mitt liv och det är skrämmande att han får mig att känna så mycket. Jag är bara så rädd att jag ska, på mitt skeva säregna sätt, älska honom till döds?!
Fick samtal av banken i torsdags iallafall. Allt har löst sig där så på onsdag ska jag skriva papper. Känns ju alldeles fantastiskt bra alltså. Helt jävla otroligt!!
Nepp. Tidigt jobb imorgon och sedan full fart hela dagen. Håll alla tummar och tår inför morgondagen nu.