Jag är riktigt chockerad över lillskruttan som hade sovmaraton inatt... Hon kinkade väldigt hela eftermiddagen och kvällen, men slocknade tillslut ungefär vid 21 och sedan sov hon utan mat och avbrott (hon sov som en avdankad alkis när jag bar henne till spjälsängen) tills klockan 05 inatt och åt lite sedan sov hon till 08!!!! Helt galet vad skönt! Hon är så jävla duktig den där lilla sötgröten, sköter sig hur bra som helst så lite gnäll mellan varven får man ju acceptera ibland.

Storparveln slocknade på tre sekunder igårkväll, han var helt slut uppenbarligen... Han fick beröm av läraren häromdagen då han ligger långt före de andra ungarna i att läsa och skriva så läraren sa att om skrutten lär sig alla bokstäver ordentligt så kommer han kunna både läsa och skriva till hösten! Känns förträffligt bra så nu har vi tränat lite hemma, jag har skrivit upp alla bokstäver på ett stort papper som skrutten har på sovrumsdörren där han tränar på dem. Alla bokstäver sitter nu, han stakar ibland på G och N eftersom han glömmer bort hur de uttalas. Vi försökte läsa lite i "mästerkatten i stövlar" igår, han är ju bara för rolig alltså. När jag pekar på ett ord som han ska försöka läsa så börjar han med de första bokstäverna och sedan hittar han på resten! Han kan låtsas läsa hela meningarna hur fint som helst, han hittar liksom på en snarlik historia och när han läser det så låter det verkligen som att det vore på riktigt! Skitkul!! Vi ska köpa en bättre bok att börja läsa i, med stora bokstäver i så kan skrutten fixa det mesta själv skulle jag tro. Det skulle bli så mycket lättare för honom när han lär sig läsa och skriva och han är väl medveten om att han får en egen mobiltelefon när han väl fixat den delen!! (för att kunna ringa pappan när han vill, plus att han kommer behöva en telefon när han kommer åka själv på tågen i framtiden) Jag är iallafall oerhört stolt över honom, att han är så förbannat duktig och att han utvecklas så fantastiskt bra nu. Jag tror att mycket är tack vare hans nya lärare och klass, de har gjort oerhört mycket för skruttens positiva framgång!
Han har fortfarande lite ont i magen ibland, iofs så klagar han på att han har ont överallt dagligen ( pga växtvärk men det förstår inte han riktigt) men han springer på toaletten flera gånger om dagen. Han bajsar jäklig löst och luftigt (haha, karln trodde ungen hade käkat kork imorse när bajset inte spolats ned ordentligt!!) så jag vet inte... kan det vara efter utlandsvistelsen eller är det någon matallergi?!


Jag hittade på detta på en blogg...

"...Hon poängterar kvinnornas betydelse i barnalstrandet (reproduktionen), och menar att det är ett viktigt arbete att ta hand om det uppväxande släktet eftersom det är vår framtid. Problemet är att samhället har prioriterat yrkesarbete och betraktat hemarbetet och det reproduktiva arbetet som värdelöst. Eftersom mödrar inte har velat att deras döttrar skall hamna i en position där deras insatser är värdelösa har de uppmuntrat dem att utbilda sig, vilket är förståeligt. Detta har inneburit att både män och kvinnor och barn är borta från hemmen på dagarna, och kommer hem på kvällarna utpumpade för att äta och sova. Vi har skapat ett samhälle som går tvärsemot biologin och evolutionen, vilket har inneburit bland annat att unga kvinnor föder allt färre barn allt senare i livet.
Hon menar att kvinnor borde ha allierat sig med varandra och gjort motstånd mot synen på att arbetet med att föda barn och fostra dem är värdelöst. I ett samhälle där sådana saker är värdefulla kan både kvinnor och män engagera sig i hemmet och barnen.
Om hemmen fungerar får vi även ett fungerande samhälle. Utan förankringen i våra familjer och våra hem är vi som växter med avklippta rötter..."

Jag tycker ärligt talat det är jäkligt intressant, snacka om en total omvändning av feminismen men på ett jävligt bra sätt. För egentligen har hon ju rätt i det hon säger. Vi alla har ju på något sätt glömt bort att familjen är det viktigaste, det är ju ens grund... det som ska vara det viktigaste i livet. Nu stressar vi alla för att hinna med en massa annat, vi ska ha ett bra socialt liv, en grym och imponerande karriär och så vidare... På något sätt har hemarbete blivit något negativt, att fostra sina barn och ta hand om hemmet är inget "riktigt" jobb och det är ju inte värt något i folks ögon. (jisses, även jag blir ju stressad och känner mig onödig över att "bara gå hemma") Vilket i sig är så jävla tragiskt eftersom barnen är väl det finaste man kan ha, att få vara hemma och ta hand om dem borde ju vara det som värderas högst utav alla?! Så tänk om vi alla kunde ta ett steg tillbaka, att BÅDE männen och kvinnorna insåg att det är FAMILJELIVET som går först, att det är just där vi ska lägga mest energi för fungerar familjen på ett bra sätt så borde ju resten rulla på automatiskt?

Och jag menar verkligen inte att det bara ska vara kvinnorna som ska vara hemma (som personen som skrivit texten klantigt uttryckt sig vore det bästa för barnen) utan lika väl papporna. Det jag framför allt menar är att jag tycker det borde ligga mer status i att vara hemmafru/man och att människor borde sträva efter det. På lika villkor, utan att tävla i att vara "perfekt" !! (för det inser vi väl alla är lönlöst? Jag menar, jag är ju obesegrad vinnare i den kategorin! Mouhahaha... )

Nehepp... mer kaffe kanske?

.