Jamen varför inte liksom? Låt det snöa mer, vräk på med skiten bara gör det. Vi kommer ha snö ända till midsommar som det känns nu. Helt overkligt och fruktansvärt jobbig insikt. Visst är det vackert, när solen skiner och allt gnistrar och glittrar men det räcker nu! Okey?

Skrutten längtade ju ihjäl sig efter skolan och när den äntligen började i måndags var ungen överlycklig och SÅ trött när jag hämtade honom, han var nådigt sur över att de fick läxa första dagen också... Han tappade sin superlösa tand i måndags också, i skolan såklart och flinade glatt åt det. När vi kom hem la vi den i ett glas med vatten och inväntade tandfen på natten och ungen vaknade på tisdagen och var knäckt över att tandfen inte varit där! Yrvakna mamman försökte förklara att det faktiskt kan vara så att många barn tappat många tänder efter julen och allt godisätande att tandfen helt enkelt inte hann under natten men den förklaringen köpte han inte riktigt... Dock kom han på själv att det kunde vara så att han låg vaken så länge då han hade svårt att somna att tandfen inte hann av den anledningen... :P Natten därpå hann tandfen byta tanden i vilket fall så nu är det frid och fröjd...
Skrutten hade ny bildfröken i går, de håller på att byta lite lärare på skolan och när jag frågade hur denna fröken var så fick han ett spel och utbrast att "hon var ju hur dålig som helst, hon hittade ju inte ens saxarna och så fick vi riva änglar och hur snyggt blev då då? Skitfult juuuu!!!" När mamman tappert försökte förklara på ett korrekt pedagogiskt sätt om att fröken är ny och behöver hjälp av eleverna, precis som han när han fick hjälp av sina klasskompisar då han var ny i klassen med att hitta allt, men det gick inte alls in utan bitterheten över den dåliga fröken var hög. Jag hoppas det blir bättre nästa vecka! Ikväll hoppas jag att innebandyn kört igång, ungen längtar ihjäl sig efter träningen och jag vet att han behöver röra på sig. De ska börja åka skridskor i skolan på rasterna nu, vi måste bara köpa en ny hjälm åt honom som passar eftersom cykelhjälmen inte är någon hit til skridskorna direkt.

Imorgon fyller min fina make år, han blir hutlöst gammal och han ska dagen till ära vara hemma hela dagen! På kvällen kommer den inte längre supergravida fröken, hennes karl och deras fina pojkar att komma över på middag. Karln är ju fadder åt deras äldsta, han och pappan är bästa kompisar sedan de var unga och jag och fröken börjar lära känna varandra bra också. Hon är så bra och härlig och det känns så skönt att vi kan ses ibland både allesammans och bara hon och jag (och ungarna då, men det är ju självklart) Till helgen tror jag att hans familj kommer på fika, men det är inget bestämt tror jag..

Lillan kryper på för fullt och lär sig nya grejjer hela tiden. En tredje tand har nu brytit igenom, men jag är osäker på om det är en sidoframtand eller en hörntand men det lär ju visa sig. Skulle tro att det är en sidoframtand, men den sitter väldigt långt upp i tandköttet liksom. Stackaren kommer väl bli lika ramsne som en annan i munnen när det är klart. Hon ställer sig upp emot allt nu och börjar gå längst möblerna riktigt bra. Iförrgår tog hon ett steg ut ifrån spisen emot mig men jag tror att det mest var ett rent lyckosteg liksom... Jag hoppas att hon kommer lära sig gå innan hon börjar dagis vilket är väldigt snart! (hua!) Hon ger slängpussar till höger och vänster och står och dansar till det mesta på tvn eller radion... I måndags var ju fröken och hennes nykläckta lilla treveckorsson på besök och lillan var överlycklig då hon fullkommligt älskar bebisar. Hon klappade, gosade och pratade med det där lilla knytet hela tiden (och jisses, vilken jävla gobit då... sötgröten!!) och igår när lillans kusiner och kusinbarn var här så lekte hon enormt med de två nästan jämnåriga barnen och klappade och gosade med den lilla 6veckorsbebisen också. Det är helt fantastiskt att se att hon är så fin emot barn och bebisar och hon verkligen lyser av lycka när hon får leka. Dockorna, nallarna och alla saker som har ansikten är ju favoritleksaker också, hon pratar och grejjar med dem hela tiden.

Jag hade ju grymt oflyt när jag skulle boka lokal till skruttens kalas också... Vi har en kvarterslokal tvärs över gatan som hyresgästföreningen lånar ut som jag tänkte skulle vara perfekt då det kommer bli en hel drös ungar och att vara i lägenheten känns ju inge bra... Jag ringde till den stackaren som jag trodde var ansvarig över uthyrningen men han hade ju bara hand om övernattningslägenheten strax brevid så jag fick nummret till kvinnan som var ansvarig. När jag ringde henne så meddelade hon att uthyrningen ligger nere då det inte finns någon styrelse eller ansvariga över det och att hon jobbade i storstan och var på väg att flytta härifrån och således har lämnat ifrån sig nycklarna. Men fuckit tänkte jag och så mailade jag hyresgästföreningen i hopp om att de kunde ge något annat tips på en liten lokal att hyra och efter någon timme så ringde den här stackaren jag pratade med först och meddelade att han fått mailet (jomen han är ju revisor för hela skiten här i länet så han fick ju en kopia) och att de visst skulle hyra åt lokalen så det var inga som helst problem och att kvinnan jag pratade med inte alls kunde säga och göra sådär som hon gjorde... Kul för mig, kanske mindre tråkigt för henne om de ringde och skällde på henne men framförallt kul för skrutten då allt kalasplanerande är i full gång nu. Jävla flyyyyt det blev tillslut liksom!

Jomen just... ibland så skulle jag faktiskt vilja vara karl! Inte bara för att slippa alla kvinnobekymmer så som mens och annat otrevligt men även för att kunna komma undan så lätt. Att slippa planera, städa, laga mat, handla, ha framförhållning, ta ansvar... Tänk vad skönt det skulle vara att liksom få allt ordnat och livet bara glider fram! :D
Min karl är ju faktiskt inte helt hopplös på det där, men det finns stora brister i hans sätt att leva. Nu när jag går hemma så gör ju jag 98% av allt som ska göras och det han gör gör han just för att jag bett honom göra det vilket i sig är bra då det faktiskt finns män som inte gör ett jävla jota trots att kvinnan säger till. Mn karl är snäll p så sätt men jag förundras varje gång över hans sätt att tänka, vara och göra. Eller bristen på kanske? Som igår till exempel. Jag gick upp med lillan på morgonen, fick iväg skrutten till skolan i tid, bakade kladdkaka, började städa och dona medans hon sov förmiddag och karln själv snarkade gott i sängen då han skulle till jobbet senare på dagen. Sure fine, så långt allt okey då han faktiskt är värd att få sova mellan varven! (Det ska dock tilläggas att när han sover, låter jag honom sova så länge han kan, medans min sovmorgon avstannar allt som oftast vid 7.45. Trevligt.) Han åkte till jobbet och jag gjorde mig iordning för besöket som skulle komma någon timme senare. Var social och hade trevligt hela dagen, städade upp lite på eftermiddagen då det såg ut som en bomb smällt och spridit ut ALLA leksaker överallt, jag lagade mat och dukade, vi åt jag och skrutten, jag diskade upp allt och så gjorde jag iordning en tallrik till karln då han kom hem sent ifrån jobbet. Badade lillan och såg till att skrutten kom i badet han med och DÅ kom karln hem. Jag matade lillan med gröt och ställde disken i hon och när karln ätit upp ställde han sig och diskade sin tallrik, glas och bestick... inget mer sen la han sig nog i soffan. Okey? När jag påpekade att han var snäll som diskat såg han frågande ut och jag sa att det var ju fint att han diskat sin tallrik och då fattade han poängen... "jamen, jag kan diska det andra sen... jag ville bara lägga mig i soffan och slappa en stund..." Ja, det förstår jag också, han är trött efter jobbet och vill slöa lite... Det är bara så intressant att se alla småsaker han gör/inte gör och jag funderar på om jag ska börja göra likadant!?
Jag fasar över den dagen jag börjar jobba jag också... vem göra allt hemma då? Dags att skaffa en liten husa eller är det de där tomtarna som fixar då?? Voine, voine.... ;) Jag kan ju säga som så... det är sån TUR att han är förbannat söt den där mannen... annars hade jag strypt honom long time ago! För trots sina brister är han den underbaraste av dem alla. Faktiskt!

Idag ska jag och lillan luncha med fadderfastertanten, vi ska försöka ta en promenad bort till dagiset först för att reka lite hur lång tid det tar att gå hela vägen... ÄR ganska fint väder idag ändå, solen skiner och vi båda behöver ju så mycket solljus som möjligt!

Nu har lillan käkat upp frukten och det börjar komma en misstänkt odör ifrån hennes bakdel så jag tror att det är läge för en ny blöja. No long suckers! ;)


.